Hade gjort vad som helst för: Att hitta ett botemedel mot Corona. Och Cancer. Och allt annat som skördar liv som löpeld på snustorr mark. Det är en ny situation för de flesta, tror jag, att dela vardagen med en pandemi som osynligt tar sig igenom landet, som Corona gör nu. Någonstans där börjar vi alla visa våra sanna färger oavsett om vi försöker eller inte. Är det inte så? Jag säger inte att den ena färgen är bättre än den andra, men jag vet vilken färg jag är. Vilken färg jag vill vara.
Vill ha i min garderob: Garderob… Jag letar febrilt efter ordet i hjärnbarken och kommer någonstans på att det är där man förvarar sina kläder? Hehe. De senaste 3 veckorna har jag typ endast haft badrock på mig…. Sad story. Men i tider av kris inser man snabbt vad som är viktigt? Inte fan är det min nya Fendi väska i alla fall, kan jag meddela. Men jag ser fram emot i sommar när jag kan ha tunna klänningar, smocktoppar, singoalla blusar, stora örhängen, perfekt sittande jeans, en krispig vit blus med krås och pastelliga skjortor. Det vill jag ha!
Humör: 100% dränerad. Jag är inne på mitt 3e munsår på 2 veckor, det har aldrig tidigare hänt… Jag försöker hitta tillbaks till balansen och rutinen jag tidigare haft men jag måste medge att det är svårt. Jag har helt slutat läsa nyheterna pga jag pallar det inte i ärlighetens namn. Jonas uppdaterar mig när/om något revolutionerande händer. Det är inte meningen att blunda för allt som pågår nu, men jag måste tänka på mina bebisar i magen. Jag bär 2 personers mående på mina axlar, och mitt eget. Och idag är jag världens sämsta hotell att bo på. Därför försöker jag renovera, på torsdag ska jag ha mitt första KBT facetime möte.
Senaste köpet: Vår mathem leverans jag beställde förra söndagen, kom idag. Toalettpappret blev avbokat i sista sekund, även så kycklingen, buljongen, jästen och sweet chili såsen. Så nu vet ni vad alla Svennebananer ink jag själv hamstrar these times :))
Dagens cravings: Jag har en vision om att jag vill baka med Lykke…… Jag har aldrig bakat tror jag, kanske någon gång men det blev säkert inte bra för då hade jag kommit ihåg det. Men vad är grejen med att typ all jäst i hela Sverige är slut? Det kanske är en sådan flyktig lösning på ett egentligen mycket större problem. In times of panic – lets bake it up bitches! Jag hade velat baka…. något gott, men mycket smör och massa socker som typ skaver i tarmen när man äter det. Då vet man i alla fall att man lever.
Vad gör jag om en timme: Sitter bredvid Jonas Tonken Bonken i soffan och kollar på sjölyckan, äter en sandwich glass medans jag scrollar lite på instagram och han knappar på datan och jobbar med något…. jag inte riktigt vet vad. Sedan säger jag: mennn måste du jobba hela tiden, och han svarar likartat: mennnn måste du instagramma hela tidennnn.
Något kul planerat i veckan: Hahahahahha nej. Kan med 100% säkerhet säga att jag inte har något sådär superkul inplanerat i veckan. Min strategi är att ta varje dag som den kommer. En dag i taget. Andas. Nästa dag. Andas. Och bara på så sätt låta tiden gå, närmare mitt mål. Att föda. Jag har ont överallt nu. Andningen är jobbig när jag ska sova, och mitt ben är stumt och trött. Det domnar lite ibland också. Har en nerv i kläm tror jag? Ryggen värker också. Men inget av det är värre än rädslan. Det är den jag hatar mest. Min rädsla.
Dagens tanke: Ta inget för givet, varesig det gäller hälsa, välfärd, lycka eller framgång. Var tacksam och ödmjuk när du står på toppen av berget med vinden fladdrande i håret, det kommer vara lättare att påbörja färden uppåt då när du sedan står längst nere i dalen och vinden är stilla och karg. För även om framtiden är ovis, så kan jag med säkerhet säga: vi tar oss härifrån. Men en dag är vi garanterat där igen, kanske på ett annat sätt, i ett annat format, med andra förutsättningar. Men det är det livet består av antar jag: en jäkla massa ups, en hel del down, men mest: in betweens som seglar förbi som vilken annan tisdag i Mars som helst.
Kram!
Har aldrig kommenterat här förut men kände att nu är det dags. Vi lever helt olika liv (typ raka motsatserna), men jag tycker om din blogg och känner med dig. Hatar också min egen rädsla just nu och hur den kväver allt annat. Men – tiden går och det, om något, är positivt. Det kommer andra tider och man kommer må bättre! Lovar! Håll ut
Tack <33 för din pepp. Uppskattar den massor. Nu får vi bara låta tiden gå och göra allt vi kan för att minska smittospridningen och som du säger så kommer det inom en snar framtid vända och allt kommer kännas lite bättre <33
Bästa baket med småbarn: köp färdiga minimuffins och gör frosting som barnet kan spritsa på och strössla massa fint strössel. Funkar jämt:)
Jag är en person som inte oroar mig, tar saker som de kommer, ältar inte.. Men för ett antal år sedan så slog det helt slint i huvudet på mig o drabbades av sjuk hälsoångest o rädsla att min familj skulle dö. Fick många fysiska åkommor av den psykiska påfrestningen o allt blev en ond cirkel.. Men jag kom ur det på mindre än ett år, bl a av KBT.. Och nu sitter vi i dessa coronatider o jag är hur lugn som helst, inte ett uns av oro för hälsa, snarare oro för andra personers ekonomi när många förlorar sin inkomst. Sedan har jag absolut ett risktänk, är ju inte direkt ute o slickar på alla trappräcken.. Men är ute o äter o är på biblioteket o åker kollektivt etc. Det jag vill säga är att det går att komma ur detta tänk om man anstränger sig o också trotsar sina rädslor o att det håller i sig på sikt, iaf för mig, så all lycka till i ditt arbete mot ångesten!
brukar baka scones, kladdkaka eller chokladbollar med min 2 åring. det bli kladdigt men så mysigt 🙂
Exakt så! Har mitt kbt möte idag så hoppas få lite klarhet <333 tack!