Fråga

Hej! Har du ökat i mängd mat du äter eller är det oförändrat sen innan du blev gravid? Alltså är man mycket mer hungrig när man har två små som växer i magen? Kram!

Hej! 🙂 De första cirka 18 veckorna mådde jag alltså BRUTALT illa och spydde i princip varje dag. Det var verkligen olidligt stundtals, även om jag var beredd på det i och med att jag mer eller mindre spydde hela graviditeten med Lykke så blir man ändå knockad av den kraften. Det var som en liten vaggande sjösjuka som guppade i halsen fram och tillbaks. Mina bästa tips för illamående är först och främst att äta litegrann ofta, och inte äta mat som är starkt kryddad eller liksom kulinarisk på något sätt. Jag hade inte direkt spontanbokat ett bord på en Asian Fusion restaurang då, om vi säger så. För mig funkade snäll, ganska svenne-bananig kost bäst (som typ är rätt tråkigt) och som kanske inte smakar särskilt mycket. Som tex: mos, vit fisk, kyckling, kokt potatis, kokt broccoli, ris, bulgur, yoghurt, omelett, såser på typ endast lite grädde och buljong. Ja ni fattar, jag klickade inte direkt hem tikka masala de första 4 månaderna! Och frukt, omg så mycket blåbär jag har käkat i höstas. Även iskall mango och apelsinklyftor i perfekt uppskurna skivor. Annars: gå till läkaren, det finns hjälp av få. Jag fick lergigan comp, men som vanligt med läkemedel fick jag tyvärr ont i magen av det, så jag åt det inte i många dagar, så jag kan inte riktigt uttala mig om det.

Så fram tills ungefär typ december kräktes jag i princip jämt, men jag kände ändå tydligt att jag var hungrigare än innan, och ja, jag måste nog säga att jag är mer hungrig nu än när jag var gravid med Lykke. Det jobbiga är att jag blir mätt mycket snabbare nu och får typ ont i magen rätt fort för att det bli så ”fullt” där inne. Dock vågar jag liksom inte riktigt pressa i mig 3 kotletter till lunch, utan väljer att fördela måltiderna på fler tillfällen istället. Skillnaden nu från de första 4 månaderna är att jag lyckades äta mycket mer nyttigt då. Nu är jag tyvärr sugen på mer ”dålig” mat än tidigare. Vanligtvis när jag inte är gravid skulle jag säga att jag lever efter ungefär 75/25% regeln. Jag försöker äta 75% nyttigt och unna mig resterande 25%. Helt enkelt för att det är den fördelningen som gör att jag mår bäst, både i min sjukdom men också som vanlig människa. Nu på senaste, för att ta ett exempel, har jag ätit thaimat någon gång till lunch på kontoret pga är så sugen, men så fort jag ätit klart mår jag S K I T. Det där sockret som finns i både riset och i currysåsen bokstavligen fräter i min tarm och jag känner mig trött och jäsig.

Jag skulle säga att jag äter mer mängd nu än innan jag blev gravid, definitivt, dels för att jag är mer hungrig men också för att jag tror jag tydligt skulle känna att det var för lite och för ”nyttigt” för att både baka två bebisar, och vara en glad mamma. Jag försöker äta det jag är sugen på –  både goda saker och nyttiga saker, unna mig men ändå inte smälla ett glasspaket varje dag, för det är varken bra för mig eller barnen. När jag inte är gravid äter jag dock inte lika mycket kolhydrater som jag gör nu, jag behöver den typen av energi nu när jag är preggo, känner jag. Vissa perioder blir det mer hälsosamt, andra mer onyttigt, men jag försöker ändå balansera det någorlunda, även om gränsen är hårfin. När jag inte bakar ungar, försöker jag alltid att undvika godis och sötsaker i veckan, och unna mig på helgen istället. Blir jag sugen på något smarr en måndag tex, då köper jag färsk frukt eller kanske någon god rawboll, försöker iaf, ibland fallerar även jag på karaktären hehe :))) Jag har dock inget mantra ”’äta för 3” bara för jag är gravid med tvillingar, hade inte heller det mantrat när jag var gravid med Lykkis. Tror inte på att jag skulle må bäst av att äta 3 stora portioner vid varje måltid, men alla gör det som passar dem bäst! KRAM <3