Gravid vecka för vecka

GRAVIDVECKA 35:

Lista snodd av älskade Micki. 89,4% avklarat och 41 dagar kvar av en fullbordad graviditet, men 27 dagar kvar för tvillinggraviditet.

MIN KROPP:

HELLO valross. Jesus and the holy baby vad jag är stor. Min mage känns ständigt som en sekund från att sprängas och bli ett med outer space. Det är så spänt, tungt och flåsigt at the moment. Jag blir liksom andfådd av att hacka potatis :)))))) Hur sjukt? Nä hurrni, ni som tagit er igenom en tvillinggraviditet – BOY I HOPE THAT PUSH PRESENT WAS FUCKING MAJOR, för det finns inte ett pris som är högt nog för denna belastning???? Jag har nu på senaste tyvärr även svullnat på mig ordentligt, det är nog vätskan jag så tydligt minns från typ vecka 37 med Lykke. Men det är redan här nu, beyond oinbjuden men otroligt unstoppable så här sitter man som en vattenfylld majskyckling och kollar klockan, liksom. Tror ni det går fort? Nä. Jag har typ slutat klä på mig också…. Förfallet deluxe. Förlåt, önskar jag hade bättre karaktär men tydligen inte.

Som jag tidigare nämnt så har jag ont i högerben. Det känns som att det är gjort av cement och det är svårt att sträcka ut det. På ett diffust sätt. Det är dock inte mer svullet än vänsterben, men det känns mycket ”konstigare” Jag ska till MVC idag och ska ta upp det igen med min barnmorska, ska fråga om hon kanske kan kolla på det bara för säkerhetsskull. Sedan nästa vecka ska jag till Specialistmödrarvården och där är de lite bättre uppslutning på ”grejjjjorna” vad gäller diffusa smärtor etc. If u know what i mean. Perk med att ha Crohns sjukdom och gå igenom riskgraviditet? När man pinglar i klockan så står dom där JÄVLIGT fort. Tacksam <3

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Som sagt är mitt blodtryck förhöjt. När jag var på MVC för 2 dagar sedan hade jag 130/90 i tryck, och +1 på protein i urinen. Hon sa till mig på skarpen att om jag får huvudvärk måste jag ringa förlossningen, men jag har inte haft någon huvudvärk än så länge. Jag dras mellan att vilja att killarna ska stanna inne så länge som möjligt eftersom de är så små, mot att bara vilja ringa 112 och skrika TA UT DOM JAG KVÄVS, men som den behärskade hypokondriker (den värsta sorten, man ser fett put together ut ba :))) men egentligen är man årets största ras hahaha.) man ändå är gör man ingetdera utan öppnar frysen och plockar ut en sandwich och äter medans världen utanför förfaller.

Anledningen då till att de följer mig så noggrant nu är för att upptäcka en begynnande havandeskapsförgiftning i tidigt skede, så man kan medicinera bort det, förhoppningsvis. Därför är jag på MVC så ofta. Idag ska jag dit igen vid 16, för samma rutin.

MITT MÅENDE:

Jag har fortfarande slemhosta och har haft OTROLIGT länge. Men både en, två och tre läkare har undersökt mig och allt ser bra ut så jag måste någonstans lita på det. Även om det är otroligt svårt och en del av min hälsoångest främsta knep, att trixa med sanningen. De säger att efter jag varit sjuk i tidig februari så hänger ibland hosta kvar i flera veckor, särskilt när man är gravid och särskilt eftersom jag äter mina immunsuppressiva mediciner.

En sak till: jag är åter torsk på nässpray. I confess. Jag trillade dit igen. Eller trillade, jag tog ett aktivt val att börja köra igen när jag vaknade på KS efter de konstaterade kristallsjukan och skrek till Jonas: ”GÅ OCH KÖP NÄSSPRAY, KÖP ALLA SORTER, BARA KÖP!!” Och han ba: ”Eeeee men” ”INGA MEN NU, FRÅGA INTE KÖÖÖÖÖÖÖP BARA SA JAG”  Pallade liksom inte både kristallis och vara helt igenkloggad i näsan. En sak i taget, va. Jag planerar btw inte heller på att sluta förens ungarna är ute, om ni undrade. Sorry för även här LOUSY karaktär.

VECKANS CRAVING:

Socker. Nyheter. Sol. Men mest onyttig skit som jag proppar i mig i brist på annat. Snart är det slut. När grabbarna är här ska jag fan i mig återgå till mitt hälsosamma liv. Jag saknar det. Jag är min bästa version av mig själv när jag lever sunt. Den nedgångna nässpraystorsken med nyhetsförbud, är fan inte rolig asså.

BEBISEN:

Sist jag var på UL vägde dom 1700 gram ish styck, någon lite mer och någon lite mindre. Jag tror grabbarna väger runt 2 kg när de kommer. Den ena typ 2100 och den andra 1900. Något sådant, men jag hoppas såklart på mer! Snart är bebisarnas lungor helt färdigutvecklade och det är typ min sista MILSTOLPE. Som Lykke säger när vi åker bil (hon hatar att åka bil och sitta fastspänd): Lite till…. Sen klar.

Påsk för två år sen. Trött på magbilder nu.

  1. Jag var torsk på nässpray under min graviditet från oktober-februari när jag födde. Dagen efter förlossning behövde jag inte ta nässpray längre. Så kör på tills du fött, då lär slemhinnorna gå ner igen. Stort lycka till med allt, tycker din blogg är grym och du verkar så härlig.

  2. Kan inte du sätta ihop en önskeshoppinglista för vår/sommar. (Inte önske som i att allt behöver vara svindyrt). Vi behöver nog alla drömma oss bort lite och du har så fin stil 😍

  3. Tack för ditt ärliga inlägg om hur tufft det kan vara. Precis vad jag behövde nu även om jag såklart inte önskar någon att må piss. Men det är en tröst när man är i liknande läge även om jag bara har en plutt i magen. Ligger här i soffan och orkar fan inte vara duktig en sekund till. Känns som magen ska sprängas och ryggen gå av och jag ska kräkas fast jag knappt ätit en halv portion mat. Får kommentarer varenda dag om hur stor jag är och har lust att slå dem för det vet jag redan och jag vet knappt hur jag ska stå ut en dag till. Har 8 veckor kvar! Höll på att bryta ihop när jag äntligen dödstrött skulle åka från jobbet och bara inte kunde hitta bilnyckel någonstans. Bara tanken på att behöva åka bussen hem från jobbet var fruktansvärd. Får sammandragningar av att gå 50 meter. Så det var värre än tanken på att ha förlorat bilnyckeln. Nyckeln satt i den olåsta bilen. Tur att ingen snott den! Ringde mannen och grät. Så tacksam att jag har en man som säger: ”Älskling, det är bara en bil. Kom hem. Kör försiktigt!”
    Längtar efter att plutten ska komma ut! Längtar efter att min kropp ska kännas som min! Längtar efter att kunna röra lite på mig! Att kunna ta på mig kläder som får mig att känns mig som mig själv och fin igen. Spelar liksom ingen roll hur mycket jag anstränger mig nu för alla ser ändå bara en stor boll. Så kommer snart gå till jobbet i leggings. Tröstshoppar alldeles för mycket kläder jag inte kan ha på mig nu för att ha något som ger mig lite glädje i framtiden. Men vet ärligt talat inte om det bara gör mig mer deppig för att jag inte kan ha dem nu. Så du som är hemma tycker jag verkligen kan unna dig visst förfall! Och du är så värd en riktigt nice push-present! Sorry för lång kommentar!

    1. Skriver under på allt detta! ALLT, hela din kommentar och särskilt: ”Får kommentarer varenda dag om hur stor jag är och har lust att slå dem för det vet jag redan och jag vet knappt hur jag ska stå ut en dag till. Har 8 veckor kvar! Höll på att bryta ihop när jag äntligen dödstrött skulle åka från jobbet och bara inte kunde hitta bilnyckel någonstans. Bara tanken på att behöva åka bussen hem från jobbet var fruktansvärd. Får sammandragningar av att gå 50 meter.”

      KAN FOLK SLUTA kommentera VARJE dag ”oj jääklar vilken mage… asså DIN MAGE HERREGUD…” osv. Tack jag vet? Vad är grejen, aldrig sett en gravid innan? Själv har jag alltid tyckt att gravida är så jäkla fina och beundrat den runda formen och skulle aldrig fått för mig att säga nåt liknande så jag fattar faktiskt inte den typen av fascination, screw them idiots. Sorry för ilska hahaha jag är typ där du är mentalt xD

      1. Ja, det är klart man fattar att de flesta menar väl. Men suck ändå! Låt mig bara vara! Skönt att få dela sin frustration allafall. Fortsätt kämpa!

  4. Tips till blogginlägg, ett frågor o svar som typ är i ”Mina vänner” bok, om du kommer ihåg:) Favoritfärg, favoritdjur, favoritmat, talang, vad ville du bli när du var liten, hur tror du att du bor o lever om fem år, favoritsysselsättning, favoritdryck etc. Fyll på med vad du vill:)

  5. Fick också havenskapsförgiftning, de önskar man ingen alltså! Mina ben såg ut som elefantben tillslut så de beror nog på havenskapsförgiftningen också. Gick på kontroller varannan dag. Nu har du barn sedan innan så du är nog förberedd men annars ha alltid med er BB-väskan och packa för mycket kläder! På en av mina kontroller va blodtrycket så högt och fick en hemsk huvudvärk och blev inskriven istället. De ville sätta igång men va fullt på förlossningen den dagen. Blev kvar på sjukhuset i 11 dagar (och mannen fick åka hem och packa om väskan, därav packa för mkt) men sen kom vi hem som en familj.

    Vet precis hur jobbigt de är när man lever mitt i allt, men allt, precis allt, kommer vara värt de när du har dina pojkar i din famn. Ha målbilden framför dig <3

    Hela min graviditet va hemsk med migrän, foglossning, havenskapsförgiftningen, igångsättning som tog 49 timmar innan själva förlossningen kom igång och avslutades med akut sugklocka. Vet inte hur många gånger jag bröt ihop på sjukhuset och trodde helt ärligt att de skulle lägga in mig på psyket. Men idag är jag stolt, stolt över att vi klarade det och när jag tittar på vår lilla tjej var allt, hur vidrigt de än va, så värt allt.

    Önskar er all lycka till, så kul att få följa er resa ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *