Att vara tvillingmamma

Innan jag fick barn trodde jag livet var hektiskt när mailkorgen aldrig blev nollställd, och klockan passerade 19 på vardagar och jag ännu inte var hemma. När jag hade ett barn trodde jag livet var stressigt när jag kom hem darrig från BB med ett barn i famnen (som det kändes som jag hade snott från en sån där riktig mamma – som hade alla rätta försäkringar tecknade, och som aldrig glömde wet-wipes när hon lämnade hemmet) helt utan bruksanvisning. När jag blev mamma för första gången fick jag ett adrenalinpåslag som gjorde att jag kunde höra min puls slå i öronen så fort Lykke skrek, grät eller i princip var missnöjd. Jag försökte göra allt för att undvika dessa ”stressmoment” men som ni kanske förstår så var det ett krig jag aldrig vann. Och det var dränerande. Jag förlorade alltid. Jag hade aldrig en chans.

När jag fick reda på att jag väntade tvillingar bestämde jag mig för att sluta definiera stress. Det i sig var nästan mer stressande än allt det där som egentligen gjorde mig svettig. Men det kanske var mitt bästa beslut någonsin. Jag har landat i en tillvaro som ofta inte är perfekt, eller ärligt talat är den aldrig någonsin perfekt, men eftersom det inte längre är ett krav eller en tävling för mig som resulterar i antingen vinst eller förlust, känns luften inte lika tung att andas; Jag kommer aldrig någonsin vara perfekt, och inte heller mitt liv.

Jag är 32 år gammal, har tre barn och förmodligen 32 gånger så många rynkor. För bara ett år sen låg mina tvillingar i magen, och illusionen om framtiden var bara baserad på det jag hört från andra med tvillingar. Allt blir ju inte riktigt som man har tänkt sig, det är ni också med på va? Det går verkligen inte att planera allt, oavsett hur gediget förtidsarbete man gör. Ibland känns det nästan lite som att livet just utspelar sig baserat på hur väl du planerat det. När du har ett körschema redo för de kommande 5 åren, blir förmodligen tillvaron raka motsatsen. Ödets nyck, typ. Min bild av att vara tvillingmamma stämde inte helt överens med verkligheten, men det förstod jag också att den inte skulle göra. Hur fan förbereder man sig på att torka två rumpor samtidigt, mata två munnar samtidigt och trösta två ledsna kinder när man bara har en famn? (Och samtidigt räcka till, till min 2,5 åriga dotter som kanske nu behöver mig mer än någonsin.)

Jag har ännu inte det svaret, men ändå gör jag jobbet, på något sätt. Många frågar mig hur det är att vara tvillingmamma, och svaret är så basalt som: det är som att vara mamma. Jag gör samma saker, känner förmodligen samma känslor, och tänker antagligen samma tankar. Men ärligt talat så var visionen om tvillingmamma rollen mycket mer dränerande än verkligheten. Stundtals är det självklart skitjobbigt, i can not lie, men det kom aldrig heller som en chock för mig. Att det skulle bli tufft emellanåt. 2 är alltid mer än 1 oavsett vilken ekvation du sätter in det i.

Dock tror jag att jag är en person som lätt finner och anpassar mig efter situationerna jag blir tilldelad. Det känns så dumt att streta emot, för det kommer ändå aldrig ge resultat. Det är vad det är – en jävla gåva. Allt handlar om hur du väljer att se på saker. Vissa dagar är det gröt över hela golvet, potatisen har kokat i 2 h, diskmaskinens innehåll består av en blandning av rena och smutsiga bestick, badkaret är fyllt med vatten men ingen badar, blommorna i den svarta vasen dog någon gång under påsken förra året och jag och Jonas har förmodligen inte hunnit utbyta ett enda ord med varandra. Men det är okej.

En dag kokar potatisen exakt på pricken sin rätta tid, barnskrik existerar bara på filmer på tv och gröten är en sådan produkt man passerar på ICA och minns med ett litet hugg i hjärtat. Känslan och minnet av att vara så innerligt behövd, och existensen till hela någons värld, gör sig påmind med ett litet sting. En dag ber dom mig gå ut från deras rum, inte vänta utanför tennisen eller följa med hela vägen in till skolan. Och medans de promenerar bort och stänger dörren efter sig vet jag med mig att jag kommer att önska att jag bara hade låtit den där jävla gröten ligga kvar på golvet. Stannat i nuet, härdat ut när det var tufft och bara njutit av att ha 3 små barn samtidigt. För ärligt talat, vilken jävla lycka? 3 kommer alltid vara 3, oavsett vilken ekvation du sätter in det i.

  1. Fyfan vad bra skrivet! Är förstagångsmamma (födde min dotter i april i år) och den här texten berörde mig så mycket. Har känt den stressen och pressen på mig själv som du pratar om.

    Tack för din öppenhet! Tack för att du visar det som man själv känner som mamma. Tack tack tack ❤️

    1. Åh, precis så! Livet händer så jäkla snabbt. Tiden med små barn är så kort relativt. Har en 1,5 åring och blir typ chockad när jag ser bilder från i somras- vad liten?! Även om tillvaron ibland är pressad så älskar jag livet precis som i just nu. De stapplande stegen som kommer smygandes efter mig. Blicken och leendet när jag visar mig. Nej, detta kommer inte tillbaka- aldrig mer. Varför längta efter en tillvaro som kommer att komma inom sin tid? Varför bara inte åka med och njuta. En dag kommer jag se ett ungt par med en nyfödd och hjärtat kommer kramas åt hårt, precis som jag ibland kan småle när jag det 20-åringar gå hand i hand med en pizza och minnas tiden som var…allt passerar. Och jag tror att när man är gammal och grå- ja då skulle man nog göra ALLT för att få återuppleva just den här tiden i livet som jag är i just precis nu.

  2. Wow, blev tårögd! Fick mitt första barn för tre veckor sedan och har varit så stressad över alla man ser som sitter på tjusiga restauranger typ 2 timmar efter förlossningen när man själv undrar när man ska få tvätta håret eller hur tusan man gör för att inte komma en timme sent till bvc? Tack för en ärlig, magisk text <3

  3. Jag är också tvillingmamma, och jag håller med dig på ett sätt, hela det här med att omfamna kaoset och leva i nuet. För det är så kort tid de är små, och det är självklart ditt perspektiv. MEN jag tror det beror mkt på vilken typ av barn man får. Jag tyckte småbarnsåren som tvillingmamma var otroligt dränerande och mkt mer körigt än föräldrar till ”enlingar”
    Vi har två väldigt olika tvillingar, ej enäggs. Och den ena sov inte en hel natt på 4,5 år, och var otroligt krävande. Den andra hade helt vanliga ”bebis uppvak” och var ganska chill, men kombon av det tog nästan knäcken på mig och min man. Vi kände då att fy fan vad enkelt alla med 1 barn har det. Nu när de är äldre och sover om natten, så känns det som det bästa som har hänt oss, de har alltid varann och de är helt underbara. Hade inte velat haft det på något annat sätt!

  4. Stephanie! Så många som behöver läsa dina ord du skriver. Fick min första son i mars i år och har funderat många gånger på hur du och alla andra tvillingmammor löser vardagen. Håller med dig om det du skriver, allt handlar ju om inställning till syvende och sist, den är ju den vi kan styra över 🤷🏼‍♀️
    Har slutat läsa bloggar pga för mig skapar det ofta en onödig stress, men inte din! Den vill man helt enkelt inte vara utan 😘

  5. Jag är 33 år och har inga barn och när jag läser detta inlägg så känner jag bara att shit vad hade jag inte gjort för att få detta? Jag förstår att det är rena helvetet i mellanåt men det är alltid värt det. Tycker det låter helt underbart 😍
    Så himla fint och ärligt skrivit!

  6. Tack för ett ärligt inlägg. Det är så befriande att höra om verkligheten, och då menar jag hela verkligheten. The good, the bad and the ugly!
    Skönt att du har slutat att definera stress, det har jag arbetat med det senaste halvåret och det går sakta men framår 🙂 Förhoppningsvis är det mindre närvarande när bebis nr 2 kommer i mars :pp

  7. Hej!
    Tack.
    Har en dotter som fyller 2 år om 2 dagar och för 2 dagar sedan fick vi reda på att vi väntar tvillingar och är beräknade komma i slutet på maj. Panik, glädje och oro. Men din text plockade ner mig på jorden lite. ❤️

  8. Så otroligt fint skrivet! Jag är själv tvilling och har även en 1.5 år yngre syster. Din text gav mig en mycket bättre förståelse för vad mina föräldrar, särskilt min mamma, gick igenom med mig och mina systrar när vi var små. Tack för det 🤍

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

När jag var liten ansåg jag att det stjärntecken du föddes in i, symboliserade din person. Jag är jungfru, och trodde länge att det fanns ett undervattenspalats någonstans som väntade på mig. Förutom att jag länge önskade att jag var en sjöjungfru, är jag en utbildad inköpare som sysselsätter mig med att köra dockvagnsrally med min dotter Lykke, samt att baka enäggstvillingar. Jag gillar även rödvin, nylackerade naglar och min fästman, Jonas.

Dreamfeed

Oh what a lovely day you guys,

Inatt sov hela familjen 23.00-07.30, seriöst har ni ens hört något så sjukt? Mina tvillingar levererar verkligen nattetid. Dock blir jag typ liiite orolig att ens yttra mig här om hur smooth things are going, för då vaknar man väl som ett brev på posten mitt i natten av att en av klonerna har en fis på tvären typ! Man ska inte vara uppkäftig heheheh. Men, ni har ändå ställt massor av frågor om hur detta spektakel går till så lets get to it shall we. För oss så går en dreamfeed till såhär; Killarna har sin ”skrikperiod” mellan typ 20-22, dvs då är dom vakna och rätt ledsna. Det enda som fungerar (förutsatt att dom är mätta, har ren blöja osv.) är att gå runt och vagga dem. Det finns bara ett grepp som funkar för oss, och det är att ha dom utåt, dvs deras rygg är emot vårt bröst och dem liksom ”sitter upp” medans vi skumpar runt. Det slutar oftast med att dom adventually passes out på oss, och efter typ 30 minuter när dom är riktigt nere för räkning, kan vi lägga dom i sina stokkesinsatser/stolar för att sova vidare. Klockan brukar vara mellan 21 och 22.

Vid 22.30 går vi upp, jag tar försiktigt en bebis och Jonas en, och byter blöja på dom i sömnen i sängen, för lägger vi dom på skötbordet finns risk att dom vaknar. (dom sover tillsammans i en Stokke säng) Efter blöjan är bytt stoppar vi bara in flaskan i deras mun och automatiskt börjar de äta. Jag tar en bebis och Jonas en. Vi matar dom med ungefär 150 ml var och det tar typ mellan 20-30 minuter, ibland dricker dom allt, ibland lite mindre. Det händer även att dom inte riktigt suger tag (eftersom dom sover) men då brukar jag dra i flaskan lite in och ut liksom, så dem känner att dom är påväg att tappa den, och då suger dom genast tag igen. Funkar inte det, killar jag dom litegrann på magen typ, så de liksom ”rycker till” och rent reflexmässigt igen börjar äta. Tricket för oss är att dom verkligen sover djupt när vi lägger dom vid 22.30, och att det minst gått 1,5 h sen senaste måltid, så dom liksom är hungriga i sömnen. För sover dom redan när vi börjar mata, så är man ju hemma. Maten de äter i sig är ju liksom bara det ett ordentligt sömnpiller. På det brukar dom stå sig till någonstans mellan 5-7 på morgonen, vilket enligt mig är helt beyond amazing.

Skulle dock en bebis mot förmodan vakna vid matning, eller att de inte sover riktigt, är sannolikheten att detta ska sail smoothly ganska låg. Enligt mig krävs precisering bestående av djup sömn och att de inte ätit på 1-2 h. Det är iallafall på det här sättet vi kört nu i några månader, och det fungerar verkligen för oss. Icke att förglömma att dessa små djärva kottar är otroligt olika och som ni vet finns ju inga garantier, MEN, jag tycker i alla fall att ni ska testa! Let me know how this works out okej. Spännande! Håller tummarna. Nu ska jag poppa lite popcorn och kolla på en lättsam film. Båda grabbarna har precis somnat, så nu har vi 1,5 h innan John Blund kommer. Wish me luck!

  1. Haha, fick min andra bebis för nio dagar sedan och än är det lite tidigt att veta hur hans personlighet är jämfört med hans syster MEN ville gåta hon var att knäcka!
    Vi testade alla trix för allt, inget funkade mer än. Ögon vecka osv.

    En kollega var övertygad med första barnet att hon själv bara gjorde allt rätt 😂 la ner bebisen i sängen och hon bara sov för att morsan var så trygg och gjorde nått bra typ. Sen fick hon en son som inte sov en hel natt på 1,5 år och som var raka motsatsen – trots samma morsa 😉
    Så visst har du rätt!

  2. Åh men alltså MÅSTE testas!!! Verkar hur drömmigt som helst att sova hela nätter ju?? Tror typ det gått 1,5-2 h sen våra åt sist och båda sover as we speak – jag provar NU haha #taggadpåenhelnattssömn 😀 Tack för tipset!

  3. Så nyfiken på hur ni matar dom i sömnen!
    Låter ni de ligga kvar i sängen? Kan de liksom ligga rakt o äta? Behöver de inte rapa?
    Jag tar upp vår kille så han äter i min famn, sen ska de rapas på det. Ert låter så smidigt 😂

  4. Vi gör typ samma men av en slump för att vår tjej (född 9/5) kommit in i dom rutinerna av sig själv. Hon är vaken fram till 21 ca då hon somnar efter mat. Ibland vaknar hon till vid 23-23.30 men brukar isf somna om strax efter att hon har ätit. Vaknar hon inte ammar jag henne medan hon sover precis innan vi går och lägger oss (ca vid 23-00). Oftast sover hon hela natten och brukar vakna runt 07-08. Är ju så bra att man inte ens vågar tro på det?!? När hon var yngre (tre mån nu) hade hon dock maraton-amning hela kvällarna men vad gör det om hon sover hela natten? Så nice!

    Hoppas det här håller för oss så orkar vi vara grymma mammor åt våra kids! Och tack för grym blogg & insta! Kram

  5. Åh vad bra, ska testa! Låter ni dom ligga i sängen medan ni matar eller tar ni upp dom i famnen? Jag är typ rädd att min bebis ska sätta i halsen om han ligger ner och äter så tar alltid upp honom när jag nattmatar, men det kanske jag kan släppa, har ingen koll bara nojig haha!

    Tusen frågor här men tycker såklart detta är superintressant då jag har en 3-månaders. Hur kommer det sig att de först sover i sina stokkestolar och sen flyttas till sängen, varför inte sängen direkt när de somnat? OBS no judgement utan 100% intresse. Min bebis har också skrikperiod på kvällen innan läggdags och det är alltid kämpigt att få honom att va chill i sin säng, vill ABSOLUT inte lämna famnen suck.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

De största skillnaderna mellan Lykke och Tvillingarna

Hello you guys,

Yours truly här med kaffet i högsta hugg inte pga dess näringsrika KOFFEINBASERADE innehåll utan helt enkelt pga det är livets dryck. Jag har nämligen sovit mellan 23-06.10 idag. (Okej tbh somnade jag i soffan typ 22 ihopkurad som en liten kanelbulle, så kanske även ska räkna in den timman.) Det är i princip samma timtal jag sover i vanliga fall, och ni vet ju by now att sömn i en kvinnas liv som Stefans är ett sällsynt privilegium som är helt omöjligt att köpa för pengar. Maurtitz och Malcolm fyllde 4 månader den 2 Augusti och ärligt talat så känns varje dag lite som en milstolpe.

Jag har nog aldrig varit en enastående fantast av spädbarnsmånaderna, samtidigt som jag försöker njuta eftersom dom bara är minimänniskor en gång, och även det faktum att jag aldrig mer kommer att ha ett spädbarn. Det känns så märkligt att formulera det så, men detta är liksom sista gången jag är mamma till ett spädbarn. Och dessa två små själar, mina grabbar, dom är så otroligt snälla att jag ibland tror att det är lite av ett skämt. På låtsas. Som att de ska skratta till lite och ba ”Mamma du fattar att vi har drivit med dig va, detta är inte på riktigt!” Men dom gör inte det. Dom fortsätter att vara exakt så snälla och mjuka som de alltid varit.

En referenspunkt jag minns tydligt är att Lykke blev vansinnig när vi bytte blöja på henne. Alltså helt tokig, hon ville inte lämna den varma famnen och läggas ner på ett skötbord. Knappast. Och killarna, dom blir så otroligt glada när vi byter blöja på dom. När vi tar upp dom från sina små stolar. När de känner våra händer mot sin hud. Och då när vi tittar på varandra i ljuset som sipprar in från takfönstret, när de ligger på skötbordet, möts jag alltid av ren och skär lycka. Dom skrattar innerligt, och tittar på oss med snälla stora blå ögon. Där är ni ju, tänker dom. Och bara ser tacksamma ut. Och det dåliga samvetet över att vi knappt tar upp dom sköljer över en, som en satans tsunami. För det är sanningen. Att bära en, är svårare än att inte ta upp någon. För då har dom varandra. Annars är alltid den som är kvar själv, ledsen.  Dom största skillnaderna mellan Lykke som spädbarn och Mauritz och Malcolm är följande:

– Lykke sov sammantaget kanske 1-2 h per dag totalt, medans killarna sover kanske 7-9 h per dag.

– Lykke vägrade jämt att ligga i vagnen eller själv och killarna ligger för det mesta i sina stokke-stolar eller i vagnen och är faktiskt nöjda, men de har ju alltid varandra.

– Lykke älskade babygymmet, och framförallt att vara på mage. De få gånger killarna blir loco är när vi tvingar dom att vara på magen, eller i gymmet. (Lykke var dock mycket mer stark i nacken än vad killarna är, kanske har det att göra med att dom är prematura.)

– Lykke vägrade sova i sin egen säng utan skulle ligga som ett litet frimärke på mig (hon kommer fortfarande själv in till oss på natten och lägger sig på mig…) medans killarna inte ens sovit en endaste natt i vår säng utan somnar sött tätt omslutna varandra i sin stokkesäng. Not a single idea of what theyre missing out on. Aja, någon smart sa att man inte kan sakna något man aldrig haft? Clinging on 2 dat.

– Lykke vaknade minst 3-5 gånger per natt tills det att hon var 7 månader och ville amma, medans killarna följer ett tydligt mönster. Vi dreamfeedar (alltså DREAMFEED är hacket, mata dom i sömnen!!! Det finns inget ”för mycket” just hit dat bottle/breast hard!) dom sista gången 23.00 med cirka 130 ML ersättning, och sedan sover de enda till 5-6 på morgonen utan uppvak eller skrik. Omg, vill ej jinxa, men det är ju heeeelt sjukt ju? What on earth did I do to deserve this? En sak som inte skiljer dom åt dock är att alla 3 är OTROLIGT älskade av sina föräldrar, oavsett olikheter.

 

  1. Ni har otroligt fina barn! Hur gör ni när ni dream-feedar dem, tar ni upp dem ur sängen eller låter ni dem ligga kvar för att äta?

  2. Ni har otroligt fina barn! Hur gör ni när ni dream-feedar dem, låter ni dem ligga kvar i sängen eller tar ni upp dem?

  3. Hej där!
    Varit inne o följt din resa sedan du outade din tvillinggraviditet då jag själv väntade tvillingar. Våra tvillingtjejer föddes också 2e april i år och vi har en 2 1/2 årig storebror. Igenkänning 100 % med din lista med skillnader mellan tvillingarna vs storebror! Vill inte så mycket mer än typ ge dig en high five o säga heja oss! 🍀💪🏽

  4. Tjena! Jag undrar också hur en dreamfeed går till, skulle GÄRNA slippa vakna 3-4 ggr från och med 02 och mata min 3-månaders. Tar ni upp dom, och så gapar dom och äter i sömnen liksom eller vaknar de till lite och somnar om när de ätit? När jag matar vid 02 tycker jag det är svårt att få i bebisen en hel flaska, han somnar efter halva och slutar suga i sig…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Att eliminera ett uppvak på natten

Ibland känns nätterna verkligen oändliga hemma hos oss. Skrik, skrik och mera skrik. Vi har verkligen gjort tvärtemot hur vi gjorde med Lykke, med våra tvillingar. Hon sov i vår säng från dag 1 och kommer fortfarande in till oss på natten och sover, och killarna har aldrig sovit ens en enda natt mellan oss i sängen. Vi är stenhårda. Det finns inte utrymme för snedsteg här. Ett feltramp och man sitter fastkilad som en spik i en trävägg. Därav ramaskriet. De vill så gärna sova på oss, de vill gosa och vara nära hela nätterna, precis som vilken annan bebis som helst. Men hur sorgligt det än må vara, så är inte det ett alternativ. Jag orkar liksom inte ha 3 barn i sängen på mig, och samtidigt springa uppe hela nätterna? Är det okej eller är man sämst som erkänner. Och så får vi knappt plats ens jag, Jonas och Lykke i sängen. Hur ska vi då få plats 5 stycken? Och sannolikheten att mr Snarkberg rullar över grabbarna är pretty damn high också om du frågar mig. Och sedan vet ju alla att samtliga personer sover bäst, när de sover i sin egen säng och man inte stör varandra.

Killarna sover alltså nu i en Stokke säng tillsammans vid våran fotända, och som tidigare nämnt är deras vaken/skrik period på kvällen/natten. Sista matningen vid 23 kan numera ta hur lång tid som helst då oftast Malcolm vägrar ligga i sin säng, utan vill ligga på Jonas eller min mage i vår säng och sova, och skriker för kung och fosterland så fort vi lägger ner honom… Nästa matning är mellan 2-3 och nästa efter det mellan 5-6. Jag tar som ni vet oftast den jobbiga tiden vid 2 eller 3, och när jag släpar mina tunga steg nedför trappan mot Babybrezzan, räknar jag sakta bakifrån. En dag närmare slutet på nattliga uppvak. Min plan är att från och med 4 månader (när man kan introducera smakportioner) att vi ska försöka fasa ut ett uppvak på natten. Jag vet inte exakt hur det ska gå till, men jag har en vision om slutdestinationen, hehe. Och ändhållsplatsen heter Sleepville, if you know what i mean.

Vad tror ni? Är det doable? Strategin är att vid 4 mån när de får börja med smakportioner, introducera dem för fenomenet GRÖT. Och ge dem ett ”stadigt” mål typ 23, precis innan de ska sova, följt av mer ersättning. Då hopppppppas jag att vi kan eliminera ett uppvak, så att de vaknar vid kanske 4 istället och sedan kan hålla sig till 8. Är det någon som testat och har input? Jag funderar även på att då ställa in Stokkesängen i ett eget rum och vänja dem vid att sova själva. Samt kanske även försöka ”väcka” dom lite från typ 20. Dvs ha dom i babysitter, eller gosa med dom i soffan (utan att de får somna) så de är otroligt trötta vid 23 ish och liksom längtar efter att få duna in. Jag hade ju gärna sövt dom vid 20 redan, men då är sannolikheten för uppvak innan 04 typ trehundramiljoner procent säkert, så det får bli ett nästa (senare) steg. Jag tror det här är en bra början?

Tricket vid matningen vid 23, för oss, är att få dom att somna medans dom äter i sängen. För då kan vi bara som släcka lampan, och samla sömntimmar. Men somnar dom inte vid flaskmatningen, är det svårt att få dom att somna efteråt överhuvudtaget… Då slår det typ bakut och de blir klarvakna och övertrötta. Förutsättningarna för att lyckas med en snabb insomning är alltså att de ska vara väldigt hungriga vid 23 och liksom bara slurpa i sig maten och sedan däcka av matkoma. Nedsidan är att de oftast är hungriga innan och blir hysteriska om de inte får mat direkt…….. Hej skrikfest. Då måste man stå emot! Allt skrik är så värt det, bara man får sova!!!! Jeeeeeeeeeeez. Det tog ett halvt liv att inse att det inte är ett straff att man måste gå och lägga sig. Its a MF blessing from gaad am i not right.

 

Vaaaa, mamma vi e ju sjukt gulliga å snälla ser du väl?

Hehe, på DAGEN jaaaaa.

  1. Nattligt lifehack: mät upp rätt mängd vatten i flaskan, ha en burk med uppmätt ersättningspulver, kidsen vaknar, blanda skaka mata. Vi har gjort så och inte behövt lämna sängen under 8 månader, gör att man inte känner sig riiiiktigt lika döende under nätterna 👌

      1. Så smart! Funderar på att göra detta, men behöver man inte ändå gå upp och byta blöja? Eller är det onödigt av mig att jag byter hans kissblöja, kan man skita i det fram till morgonen? Är typ rädd att han ska lacka på blöjan och sova sämre eller vakna (går upp runt 03 varje natt och matar). Sen brukar jag iofs behöva gå runt och rapa honom och vagga honom till sömns igen, men det kanske ni gör sittandes i sängen, eller somnar bebisen i famnen av matningen? Så många frågor, är ny på detta haha…

        1. Vi byter blöja sista vi gör på kvällen, och det första vi gör på morgonen. Funkar finfint! 😊 i början tog jag upp han och matade i famnen men insåg snabbt att tar jag upp han vill han inte tillbaka ner i sin säng som blev lite kall under matningen, så han får äta i sängen och somnar då om där=jag kan halvsova under tiden och man slipper vakna till för mycket, winwin😀

      2. Ni har evolutionärt ett par superbebisar – bra att skrika om man blir nerlagd om man är liten så att någon plockar upp en. Tror att tids nog kommer de att stressa ner och veta att ni tar upp och tröstar och att det är ok att somna tillsammans de två. Är ingen expert alls – bara mina tankar.

  2. Alltså älskar att du skriver så ärligt! Har en 6 månaders som fortfarande vill amma ofta på natten and its killing me… hatar gröt, välling, ersättning och äter inte så mycket😅 vill gärna höra om hur ni gör! Älskar såna ”Detta gjorde vi Med första barnet men tänker inte göra med andra”. Fick inspo dig att sluta söva barnet i vagn (började och tyckte det var awesome). Nu kan barnet tack och lov somna i sin säng. Kämpa på du är GRYM! Kram

  3. Hang in there😊 Jag har alltid blandat mat för natten innan jag går o lägger mig, kallt vatten o pulver, har funkar superbra! Jag har inga tvillingar så ska eg inte uttala mig men med mitt andra barn (dotter) ville jag inte göra om samma ”misstag” som med första (son) vad gäller sömn o nattningsrutiner. Min dotter var en tjej som bara ville ha närhet som spädis. Jag lät henne sova med mig delar av natten de första 4-5 månaderna, sen började jag med rutiner. Idag är hon 1,5 år och somnar själv i sin spjälsäng (gjort sedan 7 mån) och sover där hela natten utan mat. Så det jag vill säga är att de kanske är lite för små för rutiner och om ni släpper lite på ”principerna” kanske nätterna blir lite lugnare? Lycka till med sötnosarna!

  4. Kämpa! Kanske en dum fråga men varför använder ni er inte av färdigblandad ersättning på natten? Sån man köper i tetra? Har räddat mina nätter, så värt extra kostnaden för att inte behöva gå upp och förbereda något. Hoppas ni får sova bättre snart, kram!

  5. Fy fan för att inte få sova ordentligt alltså!! Och att ha två gaphalsar, heja er!! Helt klart otroligt rimligt att inte ha twinsen i sängen! Hade aldrig pallat! Vår lilla har sovit i bedside crib sen i princip dag ett och det är så skööönt. Men det är väl som dom flesta säger, bäst att göra det som resulterar i bäst sömn för alla. Försökte läsa mig till alla tips när vår bebis var runt månaden och sov stökigt men det som verkar genomgående är att det typ inte funkar att försöka ”trötta ut” en bebis genom att hålla dom vakna, då sover dom bara sämre? Sen är det väl som med allt annat, alla är olika! Nu är hon tre månader och har börjat chocka med att äta sista gången runt kl 18.30 (ersättning), somna runt 19-20 för att sen sova till 3-4!! Är fan guld. Så hoppet finns! (Sen att hon behöver sitta i babysittern mellan 05-05.30 för att skita typ varje morgon är ju en annan historia..)

  6. Känner igen mig så!! Jag har dock inga tvillingar men en son på 13 månader. Av diversesjäl så fick inte jag ihop amningen, det var nog en blndning av hormoner, baby blues och trötthet så vi flaskmatade från första början men jag valde att pumpa på heltid, det räckte inte nattetid så då körde vi ersättning, så han blev van direkt, efter 3 månader slutade jag pumpa och såg ljuset i tunneln igen!! Men jag tycker ni verkar göra ett jätte bra jobb! Våran Elton ville inte heller sova själv den första månaden, och jag kunde inte sova något då så vi fick tillslut ha vagnen i sovrummet så han fick sova i den, det gick bra (såklart kaozzz ibland) men efter 4 månader så provade vi spjälsängen och det gick jätte bra! Det rådet jag skulle ge er är att låt de sova lite om de behöver på er ibörjan men sedan har de ju trygghet av varandra så det borde ju funk att ligga de två tsm som ni gör! Jag förstår att ni inte orkar de upp vagnen på övervåningen då men, jag tror lite närhet blandat med sova själv fungerar, det gjorde det iallafall för oss!

    1. Min dotter sov också ofta i vagnen på nätterna, konkade den upp på övervåningen 😂

      Hon älskade vagnen och vi gjorde vad som helst för att få sova så mycket som möjligt 😉😅

  7. Somnar de 23 eller vaknar de för mat 23?

    Inte testat själv men läst mycket om dream-feed, alltså att mata bebis i sömnen för att förlänga antalet timmar de sover. Kanske skulle kunna vara nått? Då ska man mata dem ca 20-30 min före de vanligtvis vaknar, liggandes och halvsovandes i sängen. Tydligen går det lite på autopilot när de får flaskan i munnen 😉

    Min dotter vaknade en miljon ggr per natt! Fick eget rum vid 6 månader och sov då bättre, vaknade dock för mat minst två ggr per natt – ibland tre- fram till hon har 9 månader.

    Vi lämnade heller aldrig sängen, hade vatten i flaska och ersättning i pulverdosa på sängbordet så blandade det på 15 sek 😉

  8. Jag kör samma som Malin ovan med min fyra månaders kille! Han äter fortfarande varje eller varannan timme på natten (puuuh här trodde man de bara va första månaden typ). Så innan jag lägger mig gör jag ordning en bricka bredvid sängen med uppmätt pulver i tre flaskor och uppmätt vatten i tre andra, så när han vaknar bara blandar jag och ger direkt. Allt för att minimera tiden då lillemannens tålamod är begränsat (milt uttryckt 😂) på tom mage. Om de bara gått en timme sen senaste vaket så får han fortsätta på flaskan jag blandade timmen innan (för tyvärr verkar många små måltider vara melodin här). Har börjat lite med smaker nu, men det är visst bara ett kryddmått i början?! Trodde man kunde köra med gröt innan läggning snabbare men det får tydligen dröja lite till… vad duktiga vi är alla mammor som kämpar på med dålig sömn!! Ni verkar göra ett grymt jobb med era tre barn!

  9. Det är helt okej att de inte sover i er säng. Jag har också tvillingar (+ äldre syster) och det är omänskligt med 2 eller 3 som vaknar i omgångar. Vi matade tvillingarna i sömnen på kvällen, innan de vaknade, för att de skulle vara proppmätta inför natten och de fick tidigt lära sig att ”somna själv” (de får ju närhet av varandra). Det räddade våra nätter. Kämpa på, ni gör det så bra!

  10. Såg att någon skrivit om det, men vi körde med ”dream feed” på dottern som åt varannan timme sina första åtta månader.
    Helt enkelt mata henne innan hon vaknar! Även om vi själv vaknade så sparade vi massa energi på att slippa skriket och ha möjligheten att somna om snabbare.

    Ni som blandar i sängen, antar att barnet accepterar kall välling/ersättning då eller hade ni termos?

  11. Ta upp babybrezzan till sovrummet! Vi bar upp våran varje kväll men nu står den kvar på sängbordet dygnet runt..:)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

2 månader som 3 barns mamma

Hej mina gryn,

Hoppas att ni mår bra <3 Jag önskar verkligen att jag hade mer tid, för då hade jag garanterat lagt en härlig beskärd del av mina timmar på er. Såhär ”i början” när allt är nytt och man försöker hitta sina rutiner, utan någon värst framgång, så rinner timmarna lätt ifrån en. Nu har det gått ungefär 2 månader sedan Mauritz och Malcolm anlände som två raketer hehe. Vissa dagar känns det som att det var 2 år sen, andra som igår. De sover säkerligen mellan 15-18 timmar av dygnets alla timmar, vilket är årets chock för mig då Lykke a l d r i g sov, faktiskt rättttt så skönt med tanke på att de är två rumpor som behövs torkas, och två munnar som behöver mättas. De äter like clockwork var tredje timme, ibland varannan, så jag och Jonas hjälps åt på nätterna och tar vartannat pass. Ofta hjälps vi åt vid 23 men det förekommer även att man får lösa den utfodringen själv beroende på sin partners tillstånd. (När Jonas somnar lätt hängande över deras säng med flaskan droppande 3 meter från munnen känner man bara ok i can see that you have collapsed indeed…. u may be excyused.) Deras skrikperiod/vakenperiod är btw på kvällen/natten :)) Thanks u guyssssss.

Igår skrek Malcolm från 22-00.30, sen väckte han mig klockan 02 igen för att han var vrålhungrig av ngn anledning. De brukar somna snabbt efter matning för vi trycker på som sjutton med ersättning, bokstavligen tankar upp dom till max så de varken ska orka skrika eller överhuvudtaget få för sig att de ens är liiiite hungriga tidigare än efter 2 timmar helst 4. DOCK somnade Malcolm aldrig om igår för han kom inte till ro utan låg och knorrade och fäktades med armarna som en liten ninja. hur Mauritz somnade bredvid sin brorsa som slog honom i fejjan konstant är dock en fråga i sig. Vid 04 fick jag väcka Jonas för skiftbyte för jag såg små blinkande stjärnor överallt i sovrummet, och huvudvärken efter konstant bebiskrik i timmar är som att klyva hjärnan i 100 smådelar och försöka lösa en ekvation med pytagoras sats eller vad fan det heter. Hursom; efter matningen vid 04 sa Jonas att de båda somnade rätt omgående såååå GOOD FOR YOU BABE. Good for you..

Nämen överlag är de faktiskt otroligt snälla, och anpassar sig efter varandra. Om en är ledsen, börjar oftast den andra också gråta. Det är helt sjukt, trodde kanske det lite var en myt men de är såå synkade i allt och vill helst ligga näsa mot näsa med varandra hela tiden. Mauritz väger nu 3900 gram och Malcolm 3400 gram, så de håller stadigt i sin 0,5 kg skillnad, vilket ändå är rätt tacksamt med tanke på att det underlättar lite jobbet att skilja dem åt…. För jiiiiissses, dom är så lika. Mina dagar ser mest ut som så att jag glider runt i någon form av bikini och varvar solstolen med vagnen och flaskan. Möjligen klämmer jag in en promenad där emellan. Eller en liten lunch. Lykke är på förskolan tills 16, och Jonas lämnar henne vid 09 på morgonen. Efter det har han oftast något åtagande i några timmar i stan. Jag kan fortfarande inte sova på dagarna dock, men fördelen är att de sover länge på morgonen – förutsatt att man har tankat upp dom redigt med NAN PRO på natten. Så jag går liksom upp först mellan 8.30-9.30 vilket är helt underbart, men vi somnar numera tyvärr aldrig innan deras matpass vid 23 (om man ej erhållit om sov-dispens dvs.) och sedan är man mer eller mindre vaken halva natten. Jag känner mig rätt trött, men jag tror inte direkt jag är ensam. Them babydays are ROUGH…

Förra veckan var rätt jobbig då vi under ett par veckor nu hållit på med killarnas HB värde. Dom hade inte producerat tillräckligt med röda blodkroppar vilket gör att de har varit så slöa, så vi var väldigt nära att behöva få en blodtransfusion på båda killarna. Då får man ge dom externt blod från en blodbank via SÖS. Men efter 3 återbesök (där det hade sjunkit alla gånger) så hade äntligen något som heter retikulocyter (det är det ämnet som producerar röda blodkroppar) stigit så de ville vänta lite till i förhoppning att de skulle komma igång. Och nu har det tydligen äntligen vänt, om än väldigt försiktigt. Så skönt. Mauritz har även fått något som heter navelbråck, det är ofarligt och ser typ ut som att naveln är svullen. Den är mycket större och mer utåtstående än Malcolms. Ej vackert. Oftast går de tillbaks av sig själv, och gör de inte det opererar man, men det är egentligen vad jag förstår rent estetiskt. Malcolm har även gjort massa utökade hörseltester som man gör på barn som föds med en viss födelsevikt. Eftersom båda haft snuva sedan sonden (sondsnuva) så verkar det vara svårt att göra detta test på Malcolm dock för det kan ge falska dåliga värden pga snuvan, vilket inträffat.

Förutom å ratta tre ungar och en man (nä skoja, Jonas är seriöst så otroligt hjälpsam och gör väldigt mycket i vår familj.) så lever vi ju onekligen under märkliga reformer. Jag försöker att inte tänka för mycket på det – och om ni undrar hur det går så går det icke bra. Men det får väl vara så nu. Jag är bara så glad att dom är ute, we are done. I mål. Aldrig mer gravid. Fick för övrigt min mens idag….. Åh, myset! Att min kropp ens kan förmå sig att tro att jag är i skick å producera nya barn får mig att vilja ge min livmoder sparken. Dialing 911 barnmorska hit med preventivmedel NU, first thing morning :)))

  1. Du är en kämpe! Heja dig och er! Njut av de fina stunderna och försök komma ihåg i de jobbigaste att det är övergående. De ser bedårande ut dina små!

  2. Vet inte ens vad du gör? Men det är något såå speciellt över dina inlägg och hur du skriver! Följt bloggar sen typ evighetens begynnelse men din är verkligen min absoluta favorit!

  3. Älskar, älskar din blogg! Så befriande att läsa om både bra och mindre roliga aspekter av föräldraskapet. Precis vad man behöver som nybliven mamma. Tack! <3

  4. Det är underbart när du hinner uppdatera! Du skriver så roligt och uttrycksfullt samtidigt som jag förstår att du kämpar på med en del ångest. Samtidigt som du har tre små (om än supersöta) barn att ta hand om. Du är inte ensam och hoppas att du ber om hjälp ibland. Kram ❣

  5. Gud så underbart att kunna ha Lykke på förskolan heldagar!

    Vi ska snart ha vår andra och då får syskon bara vara 15 Tim/v på förskolan i min kommun, alldeles för lite! Både för mig och för dottern som älskar förskolan 😂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *