Gravid vecka för vecka

GRAVIDVECKA 35:

Lista snodd av älskade Micki. 89,4% avklarat och 41 dagar kvar av en fullbordad graviditet, men 27 dagar kvar för tvillinggraviditet.

MIN KROPP:

HELLO valross. Jesus and the holy baby vad jag är stor. Min mage känns ständigt som en sekund från att sprängas och bli ett med outer space. Det är så spänt, tungt och flåsigt at the moment. Jag blir liksom andfådd av att hacka potatis :)))))) Hur sjukt? Nä hurrni, ni som tagit er igenom en tvillinggraviditet – BOY I HOPE THAT PUSH PRESENT WAS FUCKING MAJOR, för det finns inte ett pris som är högt nog för denna belastning???? Jag har nu på senaste tyvärr även svullnat på mig ordentligt, det är nog vätskan jag så tydligt minns från typ vecka 37 med Lykke. Men det är redan här nu, beyond oinbjuden men otroligt unstoppable så här sitter man som en vattenfylld majskyckling och kollar klockan, liksom. Tror ni det går fort? Nä. Jag har typ slutat klä på mig också…. Förfallet deluxe. Förlåt, önskar jag hade bättre karaktär men tydligen inte.

Som jag tidigare nämnt så har jag ont i högerben. Det känns som att det är gjort av cement och det är svårt att sträcka ut det. På ett diffust sätt. Det är dock inte mer svullet än vänsterben, men det känns mycket “konstigare” Jag ska till MVC idag och ska ta upp det igen med min barnmorska, ska fråga om hon kanske kan kolla på det bara för säkerhetsskull. Sedan nästa vecka ska jag till Specialistmödrarvården och där är de lite bättre uppslutning på “grejjjjorna” vad gäller diffusa smärtor etc. If u know what i mean. Perk med att ha Crohns sjukdom och gå igenom riskgraviditet? När man pinglar i klockan så står dom där JÄVLIGT fort. Tacksam <3

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Som sagt är mitt blodtryck förhöjt. När jag var på MVC för 2 dagar sedan hade jag 130/90 i tryck, och +1 på protein i urinen. Hon sa till mig på skarpen att om jag får huvudvärk måste jag ringa förlossningen, men jag har inte haft någon huvudvärk än så länge. Jag dras mellan att vilja att killarna ska stanna inne så länge som möjligt eftersom de är så små, mot att bara vilja ringa 112 och skrika TA UT DOM JAG KVÄVS, men som den behärskade hypokondriker (den värsta sorten, man ser fett put together ut ba :))) men egentligen är man årets största ras hahaha.) man ändå är gör man ingetdera utan öppnar frysen och plockar ut en sandwich och äter medans världen utanför förfaller.

Anledningen då till att de följer mig så noggrant nu är för att upptäcka en begynnande havandeskapsförgiftning i tidigt skede, så man kan medicinera bort det, förhoppningsvis. Därför är jag på MVC så ofta. Idag ska jag dit igen vid 16, för samma rutin.

MITT MÅENDE:

Jag har fortfarande slemhosta och har haft OTROLIGT länge. Men både en, två och tre läkare har undersökt mig och allt ser bra ut så jag måste någonstans lita på det. Även om det är otroligt svårt och en del av min hälsoångest främsta knep, att trixa med sanningen. De säger att efter jag varit sjuk i tidig februari så hänger ibland hosta kvar i flera veckor, särskilt när man är gravid och särskilt eftersom jag äter mina immunsuppressiva mediciner.

En sak till: jag är åter torsk på nässpray. I confess. Jag trillade dit igen. Eller trillade, jag tog ett aktivt val att börja köra igen när jag vaknade på KS efter de konstaterade kristallsjukan och skrek till Jonas: “GÅ OCH KÖP NÄSSPRAY, KÖP ALLA SORTER, BARA KÖP!!” Och han ba: “Eeeee men” “INGA MEN NU, FRÅGA INTE KÖÖÖÖÖÖÖP BARA SA JAG”  Pallade liksom inte både kristallis och vara helt igenkloggad i näsan. En sak i taget, va. Jag planerar btw inte heller på att sluta förens ungarna är ute, om ni undrade. Sorry för även här LOUSY karaktär.

VECKANS CRAVING:

Socker. Nyheter. Sol. Men mest onyttig skit som jag proppar i mig i brist på annat. Snart är det slut. När grabbarna är här ska jag fan i mig återgå till mitt hälsosamma liv. Jag saknar det. Jag är min bästa version av mig själv när jag lever sunt. Den nedgångna nässpraystorsken med nyhetsförbud, är fan inte rolig asså.

BEBISEN:

Sist jag var på UL vägde dom 1700 gram ish styck, någon lite mer och någon lite mindre. Jag tror grabbarna väger runt 2 kg när de kommer. Den ena typ 2100 och den andra 1900. Något sådant, men jag hoppas såklart på mer! Snart är bebisarnas lungor helt färdigutvecklade och det är typ min sista MILSTOLPE. Som Lykke säger när vi åker bil (hon hatar att åka bil och sitta fastspänd): Lite till…. Sen klar.

Påsk för två år sen. Trött på magbilder nu.

  1. Jag var torsk på nässpray under min graviditet från oktober-februari när jag födde. Dagen efter förlossning behövde jag inte ta nässpray längre. Så kör på tills du fött, då lär slemhinnorna gå ner igen. Stort lycka till med allt, tycker din blogg är grym och du verkar så härlig.

  2. Kan inte du sätta ihop en önskeshoppinglista för vår/sommar. (Inte önske som i att allt behöver vara svindyrt). Vi behöver nog alla drömma oss bort lite och du har så fin stil 😍

  3. Tack för ditt ärliga inlägg om hur tufft det kan vara. Precis vad jag behövde nu även om jag såklart inte önskar någon att må piss. Men det är en tröst när man är i liknande läge även om jag bara har en plutt i magen. Ligger här i soffan och orkar fan inte vara duktig en sekund till. Känns som magen ska sprängas och ryggen gå av och jag ska kräkas fast jag knappt ätit en halv portion mat. Får kommentarer varenda dag om hur stor jag är och har lust att slå dem för det vet jag redan och jag vet knappt hur jag ska stå ut en dag till. Har 8 veckor kvar! Höll på att bryta ihop när jag äntligen dödstrött skulle åka från jobbet och bara inte kunde hitta bilnyckel någonstans. Bara tanken på att behöva åka bussen hem från jobbet var fruktansvärd. Får sammandragningar av att gå 50 meter. Så det var värre än tanken på att ha förlorat bilnyckeln. Nyckeln satt i den olåsta bilen. Tur att ingen snott den! Ringde mannen och grät. Så tacksam att jag har en man som säger: ”Älskling, det är bara en bil. Kom hem. Kör försiktigt!”
    Längtar efter att plutten ska komma ut! Längtar efter att min kropp ska kännas som min! Längtar efter att kunna röra lite på mig! Att kunna ta på mig kläder som får mig att känns mig som mig själv och fin igen. Spelar liksom ingen roll hur mycket jag anstränger mig nu för alla ser ändå bara en stor boll. Så kommer snart gå till jobbet i leggings. Tröstshoppar alldeles för mycket kläder jag inte kan ha på mig nu för att ha något som ger mig lite glädje i framtiden. Men vet ärligt talat inte om det bara gör mig mer deppig för att jag inte kan ha dem nu. Så du som är hemma tycker jag verkligen kan unna dig visst förfall! Och du är så värd en riktigt nice push-present! Sorry för lång kommentar!

    1. Skriver under på allt detta! ALLT, hela din kommentar och särskilt: “Får kommentarer varenda dag om hur stor jag är och har lust att slå dem för det vet jag redan och jag vet knappt hur jag ska stå ut en dag till. Har 8 veckor kvar! Höll på att bryta ihop när jag äntligen dödstrött skulle åka från jobbet och bara inte kunde hitta bilnyckel någonstans. Bara tanken på att behöva åka bussen hem från jobbet var fruktansvärd. Får sammandragningar av att gå 50 meter.”

      KAN FOLK SLUTA kommentera VARJE dag “oj jääklar vilken mage… asså DIN MAGE HERREGUD…” osv. Tack jag vet? Vad är grejen, aldrig sett en gravid innan? Själv har jag alltid tyckt att gravida är så jäkla fina och beundrat den runda formen och skulle aldrig fått för mig att säga nåt liknande så jag fattar faktiskt inte den typen av fascination, screw them idiots. Sorry för ilska hahaha jag är typ där du är mentalt xD

      1. Ja, det är klart man fattar att de flesta menar väl. Men suck ändå! Låt mig bara vara! Skönt att få dela sin frustration allafall. Fortsätt kämpa!

  4. Tips till blogginlägg, ett frågor o svar som typ är i “Mina vänner” bok, om du kommer ihåg:) Favoritfärg, favoritdjur, favoritmat, talang, vad ville du bli när du var liten, hur tror du att du bor o lever om fem år, favoritsysselsättning, favoritdryck etc. Fyll på med vad du vill:)

  5. Fick också havenskapsförgiftning, de önskar man ingen alltså! Mina ben såg ut som elefantben tillslut så de beror nog på havenskapsförgiftningen också. Gick på kontroller varannan dag. Nu har du barn sedan innan så du är nog förberedd men annars ha alltid med er BB-väskan och packa för mycket kläder! På en av mina kontroller va blodtrycket så högt och fick en hemsk huvudvärk och blev inskriven istället. De ville sätta igång men va fullt på förlossningen den dagen. Blev kvar på sjukhuset i 11 dagar (och mannen fick åka hem och packa om väskan, därav packa för mkt) men sen kom vi hem som en familj.

    Vet precis hur jobbigt de är när man lever mitt i allt, men allt, precis allt, kommer vara värt de när du har dina pojkar i din famn. Ha målbilden framför dig <3

    Hela min graviditet va hemsk med migrän, foglossning, havenskapsförgiftningen, igångsättning som tog 49 timmar innan själva förlossningen kom igång och avslutades med akut sugklocka. Vet inte hur många gånger jag bröt ihop på sjukhuset och trodde helt ärligt att de skulle lägga in mig på psyket. Men idag är jag stolt, stolt över att vi klarade det och när jag tittar på vår lilla tjej var allt, hur vidrigt de än va, så värt allt.

    Önskar er all lycka till, så kul att få följa er resa ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

När jag var liten ansåg jag att det stjärntecken du föddes in i, symboliserade din person. Jag är jungfru, och trodde länge att det fanns ett undervattenspalats någonstans som väntade på mig. Förutom att jag länge önskade att jag var en sjöjungfru, är jag en utbildad inköpare som sysselsätter mig med att köra dockvagnsrally med min dotter Lykke, samt att baka enäggstvillingar. Jag gillar även rödvin, nylackerade naglar och min fästman, Jonas.

Gravid vecka för vecka

GRAVIDVECKA 31:

Lista snodd av älskade Micki. 75,7% avklarat och 76 dagar kvar av en fullbordad graviditet, men 55 dagar kvar för tvillinggraviditet.

MIN KROPP:

Ah, where to begin. Jag har solklart entrat elefant-mode och känner både hopp och förtvivlan gällande att de måste stanna inne enda tills April. Jag förstår inte hur jag ska orka bära så länge till, och dessa veckor är ju liksom så otroligt viktiga för killarna för de är verkligen nu de ska tjocka på sig ordentligt inför sin entre till denna (för tillfället) rätt kaotiska värld. Om jag hade fått önska, hade jag inte valt den här tiden, med allt som råder gällande Corona Virus, att sätta mina små killar till jorden. Men tyvärr får man ju inte önska, så det är ju vad det är. Men jag skulle ljuga om jag inte sa att jag kände en orolighet gällande exakt allt just nu ://

Jag har gått upp över 10 kg, holy moly! Pang sa det bara så tjöckade damen på sig, över en natt. Men its allll goood in da hoood, jag vill bara att dem ska växa på sig och må bra där inne <3 Jag har ultraljud igen nästa vecka på Onsdag, så då ska det bli spännande att se vad de små väger. Förutom att jag känner mig som en valross så har jag diverse gravidkrämpor: nästäppa, domninga ben, ilande konstiga smärtor i blygdbenet, förvärkar på höger sida som strålar ner i ljumsken (tänk mensvärk deluxe) och på det sparkar killarna som två små ninjas med mad real skillz, där inne. Jag har även en känsla av att tvilling 2 (som ligger på höger sida) också nu har vänt sig med huvudet neråt mot underlivet. Ska bli så spännande att se om jag har rätt. Vad tror ni, får jag min vaginala förlossning? Kommer killarna i mars eller april?

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Idag var alltså första gången jag lämnade lägenheten sedan i måndags. Haha, Jonas tyckte det var det s.j.u.k.a.s.t.e han hört och sa att han aldrig någonsin varit inne så länge. Bara för att Jonas är någon form av övermäktig individ som typ aldrig vart hemma sjuk mer än 24 h. I måndags hade jag så mycket för mig att jag kände på kvällen när jag kom hem att: shit, jag måste bara avboka allt och sova. Det är vad jag behöver. Sova, vila, dricka berocca, återhämta mig och sedan använda min energi jag har till min älskade Lykkis. Kan ha tagit taxi till och från föris när jag skulle hämta henne, haha men till mitt försvar ville inte varken mitt bäckenben eller mitt immunförsvar gå den biten. Och om det är värt att lägga pengar på något, så är det väl hälsan? Så det är vad jag gjort. Jag har sovit, vilat, packat litegrann, kollat serier och kramat min familj. Igår vaknade jag ju som bekant upp med årets jävla migrän också, det var dock inte enligt plan…

MITT MÅENDE:

Vågar knappt skriva för att jinxa det, men efter jag vilat hela denna vecka samt var hos VC i onsdags och bestämde mig för att helt sluta med nässpray så mår jag så mycket bättre. Hostan är dock kvar, och retar gallfeber på mig. Näsan känns dock inte svälld och inflammerad som den gjort tidigare pga allt användande av nässpray, idag är första dagen jag verkligen känner att jag typ kan andas helt och fullt utan nezeril. För fan vad det varit jobbigt när jag inte kunnat ta ett endaste andetag genom näsan. Har vaknat på natten av att jag inte får luft och drömmer att jag drunknat, bara det har gett mig panikångest deluxe och framkallat en känsla av att jag har grova andningssvårigheter. Såååå, nässkölj i saltlösning, renässansens nässpray  (som är en helt naturlig produkt med en salthalt på 3,5%) och ett jävlar i mig “nu ska jag sluta med nässpray”så tror jag fasen att jag vann? Ha! Älskar att vinna. För sjukt att landa i att jag vart nässpraystorsk, sådär i backspegeln. Ohhhh, i am never walking down that path igen freakin WATCH ME.

VECKANS CRAVING:

Typ inget. Har svårt att äta nu för tycker det blir så fullt i magen fort, och då får jag ont och känner mig svullen som en get. men kalla saker i små doser: vindruvor, glass, fryst mango och chocklad som legat i kylen, har slunkit ner alldeles fin fint.

BEBISEN:

Enligt appen så väger ju bebisarna 1600-1700 gram denna vecka. Men jag vet att mina grabbar ligger lite under, så jag skulle gissa på att den ena väger 1400 och den andra 1250 vid ultraljudet på Onsdag. Hehe, undrar om jag får rätt. Jag känner av killarna dag som natt, omöjligt att inte göra det med två bebisar i magen som livin la vida loca? Det börjar bli så verkligt nu, imorgon flyttar vi och det för mig har vart en “målbild” som starkt har vart förknippad med förlossning. Jag vet att det börjar dra ihop sig nu, och jag känner verkligen en skräckblandad förtjusning. I vilken vecka födde ni som har haft tvillingar i magen? Vaginalt eller snitt? Har ni fött ett barn vaginalt innan tvillingarna? I sådant fall: gjorde det ondare att föda tvillingar (vaginalt) än bara 1 barn (vaginalt)?

Vecka 31 år 2017 i November med ett gäng lövely ladies på Amandas 30 år bash <3

  1. Jag födde tjej född 2014 vaginalt sen enäggstjejer vaginalt 2017. Båda förlossningarna gick bra.
    Födelse 1 va kaos för jag visste inget om förlossning.
    Tvillingförlossning var mindre kaos pga jag visste vad jag hade framför mig

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Gravid vecka för vecka

GRAVIDVECKA 30:

Lista snodd av älskade Micki. 73% avklarat och 76 dagar kvar av en fullbordad graviditet, men 62 dagar kvar för tvillinggraviditet.

MIN KROPP:

Nej men alltså. Nu har det hänt något. Ta mig katten att det har hänt något. Helt plötsligt vaknar jag på natten av andningssvårigheter och yrsel som kommer av lågt blodtryck pga barnen ligger mot en kroppspulsåder som går ut i ryggraden (förklarade min läkare), jag har sammandragningar i livmodern och får förvärkar som börjar i ryggen och sedan strålar ner i den högra ljumsken. Ni som fött barn tidigare, tänk en värk fast en “snällare” sådan. För er som inte fött barn, känslan är lite som när man får ett sendrag i foten (ni vet när den drar ihop sig till en boll, typ)  fast sen skruvar du upp the spicyness typ 40.000 gånger och så tänker du dig din värsta mensvärk smärta gånger 100 inbakat i det. Hjälp. Jag fick en sådan smärtattack i fredags när Jonas var påväg hem med lunch till mig, när jag satt på ett konstigt sätt i soffan, blev helt svettig och började nästan gråta när jag försökte sätta mig upp rakt när värken kom. Jonas sprang hem och jag kunde se paniken i hans ögon när han slet upp dörren: “är det nu det händer” Jag hade smsat någon minut tidigare och sagt att det hade släppt men som vanligt va, hade han inte läst det smset. Men det blev ett litet wakeup call. I veckan ska allt inhandlas och beställas. Jag läcker “mjölk” hela tiden vilket resulterar i små blöta fläckar på t-shirten när jag vaknar :)))) Bebisarna sparkar mig invärtes, så det gör ont stundtals. Jag har typ ett rutnät av blodådror på hela magen/ryggen och jag har även svullnat upp, särskilt på händer och fötter. Och numera sportar jag ett par lila stödstrumpor som gör att jag ser ut som en nätad kassler när jag tar av mig dom :))) Im hot.

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Förutom ovan så har jag drabbats av en sådan otrolig trötthet. Alltså, alla är trötta när man är gravid men det här är något annat. Jag känner mig utmattad. Dränerad. Som att jag sprungit ett lopp med för lite energi i kroppen. Jag somnar så fort jag sluter ögonen och har svårt att hålla mig vaken typ under vanliga samtal (särskilt om de inte är sådär jättespännande SORRY!) med människor. Jag förstår nu varför min BM sa att typ 90% av alla tvillinggravida blir sjukskrivna från vecka 30, för det är sådan galen belastning på kroppen att baka två barn samtidigt. Jag är glad att jag lyssnade och numera är helt sjukskriven då jag inser att jag verkligen måste vila. I fredags var min mamma här och lagade middag till oss, och då somnade jag på soffan vid 21 medans mamma och Jonas satt bredvid och typ masserade mina fötter över ett glas vin, haha. I lördags fick jag sova ut till 09.00 OCH jag somnade även igen på soffan 13.00 och vaknade 14.30…. Idag har jag somnat i både bilen påväg hem från MOS, och i soffan mellan 16-17.30 när vi kom hem. Och jag är inte en sådan person som “spontant” somnar här och där. Det händer liksom bara inte? Så jag måste vara så.jävla.trött helt enkelt?

MITT MÅENDE:

Jag mår sådär. Lykke har fått hosta igen, och jag vet inte om det är samma hosta jag haft i typ 3 månader eller om jag är smittad men denna nya goa föris-hosta, men oavsett har jag så mycket äckligt slem i halsen som inte släpper. Jag är även så otroligt täppt i näsan, förmodligen en kombo av graviditeten och förkylningen at once, men det är verkligen på fan att man aldrig riktigt ska kunna få andas in ordentligt. 17.40 fick jag panik över att jag typ kände mig helt snorfylld (ursäkta detta äckliga samtalsämne.) men att jag inte får bort det hur mycket jag än snyter mig. Så Jonas fick springa till fältan fort som ffffffan för att köpa en sådan “nässkölj”,  berocca, coldzyme och nässpray så nu sitter jag här med en liten härlig cocktail, looking like an elephant.

VECKANS CRAVING:

Onyttig skit! Fan också. Har verkligen inte skött mig bra denna vecka. Vill bara ha kolhydrater, grädde och bullar. Och pasta. Råstekt potatis. Oxrullader. Lasagne. Varvat med Caesar då ofc, men det är ju ingen nyhet hehe. Jag har ätit alldeles för mycket bakverk, fet mat och socker. Borde verkligen inte, men det är så svårt att stå emot nu:(((

BEBISEN:

Jag var på ultraljud i torsdags och JIPPIE jay att tvilling 1 ligger med huvudet neråt. Det betyder att om jag hade fött idag så hade jag till största sannolikhet fått föda vaginalt. (saker kan såklart hända och ändras väl där, men ändå.) Dom väger ungefär lite över 1 kg båda, så dom är ungefär runt -20 och -27 % på kurvan, så de är lite mindre än vad som anses “normalt” Mängden fostervatten såg bra ut, och jag har ingen protein i urinen (ett mätverktyg för att fastställa havandeskapsförgiftning) Om 3-4 veckor så ska vi sätta upp en “preliminär” förlossningsplan, vilket känns så satans sjukt. Då kommer jag verkligen till 100% förstå att detta händer. Det är på riktigt. För ärligt talat har jag inte förstått det ännu. Not at alllllll. Och jag känner ingen direkt anknytning till bebisarna, alls. Jag gjorde inte det med Lykke heller när hon var i min mage, utan det växte fram. Jag har liksom svårt att visualisera min reaktion när de lägger mina söner på mitt bröst. Jag vet att det kommer vara övermäktigt och 100% lycka, men jag kan bara inte känna det nu. Det känns liksom inte riktigt realistiskt, om ni förstår hur jag menar?

Hej gravid tvilling-mage vecka 30.

  1. Låter nästan som när jag fick diagnosen hypothyreos, kunde också somna i tid och otid! Många får det i samband med graviditet (och för många går det även över efter graviditeten!) men kan va värt att ha i åtanke om det fortsätter 🙂

  2. Skulle vara kul om du ville forts med detta format även efter födseln. Hur din kropp mår, hur du tagit hand om dig, cravings under amning, hur barnen förändras, etc

  3. Alltså vilket otroligt jobb du utför, bakandes inte bara EN utan TVÅ prinsar. Du är värd allt du pekar på och mer därtill. Se till att ta hand om dig och om det känns bra gå på gravidmassage (Carrie Carrier är helt ok) och bada badkar om du har vill och har möjlighet (med magnesiumsalt det är avslappnande). Samt ferronol was my friend när jag var gravid och ammade då det är så mycket näring som går till bebisarna. Kram och vi hejar på dig 💕🌸🌺

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Gravid vecka för vecka

GRAVIDVECKA 29:

Lista snodd av älskade Micki. 70,4 % avklarat och 83 dagar kvar av en fullbordad graviditet, men 69 dagar kvar för tvillinggraviditet.

MIN KROPP:

Min mage är så otroligt spänd. Det känns som att jag liksom satt i mig en hel kinabuffé själv, men sen ändå klivit på friterad banan och vaniljglass. On top of that. Mår lite halvt illa hela tiden, och det är så jobbigt när jag blir sådär vrålhungrig, som ofta händer vid middagstid. För då vill jag bara muncha loss, men efteråt är jag så blown upp att jag typ sprängs. Jag känner mig även vätskefylld, det gjorde jag inte på samma sätt med Lykke, förens i vecka typ 35. Minns att jag vaknade en morgon och mina läppar, näsa och fötter var som tre tegelstenar. Fördelen med det är att jag är på god väg mot slutdestinationen. Hejdå elefanten på savannen, och towards hej mina små killar. Har seriöst fortfarande inte fattat att det är boys jag ska få.

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Inte jättebra. Jag har väldigt svårt att faktiskt anpassa mig när jag är sjuk. I början gör jag det, när man har feber och är orkeslös och halsen svider som ett köttsår i havet. Men sedan när febern försvunnit och halsen känns normal (men förkylningen är så påtaglig att näsan typ trillar av för man snyter sig så mycket.) så har jag svårt att bara ligga raklång i sängen och stirra på väggen. Helt ärligt: jag suger uppenbarligen på att vara sjuk, ändå verkar det vara en bestående uppgift jag har, sent from above.

MITT MÅENDE:

Ja, som ni vet då så blev jag sjuk för exakt en vecka sedan och jag har fortfarande djup hosta, och är otroligt täppt i näsan och förkyld. Har vaknat varje natt vid 04 av att jag kippar efter andan för jag är så täppt. Får typ ingen luft. Det är så vidrigt, drömmer alltid att jag kvävs också. Blä. Jag känner mig överlag lite klen, vill bara bli helt jävla frisk någon gång, är det så mycket begärt liksom. Försöker se till och glädjas åt att min svullna vad, tack Gud, faktiskt inte var något farligt. Det finns ju Dom som har det värre, men ibland är det så svårt att inte hoppa på det där klagotåget, när det väl kommer! På det har jag; mensvärk, halsbränna och typ analsprickor :))) oh theeeee life im living <333 btw misstänker jag att ena tvillingen vänt sig. Känner tydliga sparkar mot revbenet och magen nämligen?!?! Could this b?? Håll era tummar!

VECKANS CRAVING:

Denna vecka har det vart lite dåligt med cravings, men det skulle väl vara nässpray då? Ni som är gravida. Hur strikta är ni med användning av nässpray? Eftersom jag varit så mycket sjuk nu så har det blivit alldeles för mycket av den varan. Vågar knappt kolla efter hur många flaskor som gått. Helt ärligt så förstår ni kanske efter min ”nässpraysincident” hur desperat jag är på att kunna andas genom näsan? Får årets klaustrofobi och panik och inte luftvägarna är fria. Förutom det har jag ätit ganska mycket Chocklad denna vecka, älskar chocklad och lakrits! Och colanappar! Självfallet klämt in en å annan ceasar, oroa er inte. Har även dippat gurkstavar i dressingen so we alllll gooood, all is normal.

BEBISARNA:

Shit. Idag gick jag liksom in i sista trimestern. Vecka 29. Max 8 veckor kvar. Hur är det möjligt att det har gått såhär fort? Kan någon förklara det för mig bcuz i cant deal. Jag ska till specialistmödrarvården och på ultraljud nästa torsdag, så inför vecka 30 kommer jag veta hur mycket under kurvan grabbarna är. Men enligt Preglife har jag atm två 35 centimetare i magen (holy F att jag har 70 cm bebis i magen!!!!!) och de väger ungefär 1,3 i början av veckan och 1,4 i slutet. Jag förstår fortfarande inte hur fan kroppen orkar, för jag är helt slut. Det trycker på såå mycket neråt nu också, som att jag går på runt och är bajsnödig hela tiden. För varje vecka de stannar inne, så glädjs jag åt att de får bakas mer redo för verkligheten, men blir även rädd för hur jag ska orka.

  1. Ett tips är att använda nässpray för barn, som är snällare mot slemhinnorna! Jag använde typ hela graviditeten och sen släppte täppan nästan direkt efter förlossningen 🙂

  2. Hur kul när man inte hunnit läsa din blogg på några dagar och får flera inlägg på raken att läsa! 🙂 Bra morgon på en lördag:) Du skriver verkligen topp, blandningen är superbra. Dels personlig, rolig, intressant och viktigt. Kämpa det sista, snart är era fina små söner hos er. Tack för fin blogg! Kram

  3. Min bm och apotekspersonalen gav förbud mot vanliga nässprej. Saltvattenssprej var det enda jag fick lov att använda. Var täppt och slemmig hela graviditeten och yeeees såklart förstoppad efter graviditeten = analsprickor från hell. Inte läkta än 6 mån senare haha

    1. Oooooooo jag får panik av de där saltvattenssprayerna, det känns typ som att försöka få bort täppan med kranvatten haha! Men fattar vad du menar, det är mer skonsamt! Åh, den smärtan när man ska gå på toa… hemskt!!! Kram!!

  4. Jag är beroende av luft så därför kör jag the strong shit otrivin menthol haha! Det enda som funkar. Körde det 9 månader när jag va gravid med dottern.. och nu med sonen. Jag fortsätter med min nässpray 4 månader till! Kämpa på! Kram

    1. Körde också otrivin mentol mer eller mindre hela graviditeten, på sjukan efter snittet fick använde jag vanlig nässpray en gång men sen hade svullnaden lagt sig och jag kunde ANDAS igen, va mer glad över de än bebisen första dagarna ? (ja de låter hemskt). Testade nässkölj en gång när jag va gravid och de hjälpte i cirkus 5 min innan de va lika illa igen så kötta nässpray, snart är de över!

  5. Man får ta nässpräy som gravid, det är inte farligt för barnet utan det är mer för dig själv som kan bli beorende (det enda som är problemet egentligen). Jag har tagit nässpray varje dag sedan v. 20, och jag tänker fortstätta, vägrar gå omkring och lida för att jag är täppt. Får ta tag i problemet om jag blivit beroende när barnet är ute 😛

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Gravid vecka för vecka

GRAVIDVECKA 28:

Lista snodd av älskade Micki. 67,9% avklarat och 90 dagar kvar av en fullbordad graviditet, men 76 dagar kvar för tvillinggraviditet.

MIN KROPP:

Tung, varm och svullen. Som en elefant på savannen. Jag har en mensvärksliknande smärta som kommer och går lite, jag tror det är bebisarna som töjer på ligamenten i livmodern eftersom de växer så mycket nu. Dock har jag liksom svårt att förstå hur dom ska få plats där inne i 9 veckor till? Jag tycker att det redan är rätt körigt och trångt, varje gång en av ungarna sparkar eller vänder på sig, känns det som att jag typ lite ska kräkas ut mina inälvor? Ah, det är en högst oklar odefinierbar känsla. Lever på vetskapen att det kommer att gå över, hehe, om max 9 veckor ish. Men då vill jag väl förmodligen spy ut inälvorna av kronisk trötthet och sömnbrist istället? Potejto, Potato!! Jag har dock ingen som helst pejl på hur stor min mage “egentligen” är, då jag typ går in i folk med den eller stöter till bordskanter eller annat för jag totalt missbedömer avståndet, heheh.

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Inte på något särskilt sätt! Unnat mig goda luncher sprängfyllda av ceasardressing och lite glass sådär ibland när det sugit till i sockertarmen. Dock har 9 barn skickats hem i veckan från förskolan på Lykkes avdelning pga feber (av totalt 15)…. Oooooh happy days! Och igår vaknade jag med….. haha jaaaa du har rätt: ont i halsen. Igen :)))) Jag pallar inte ens förklara hur mycket det nöter ner mig både psykiskt och fysiskt att aldrig få vara frisk. Men jag antar att det är såhär det är när man har småbarn? Känner ni igen er? Kan man dö av halsont?

MITT MÅENDE:

Stör mig på mig själv varje gång jag ska skriva “veckans mående” för det känns som att jag bara klaaaagar på att jag alltid är sjuk, men det är ju ta mig 17 sanningen? Vill inte fara med osanning? Jag är L.E.S.S  L.E.S.S.O.N på att vakna med en motorsåg nerkörd i halsen. Jag kan hantera det mesta, men just halsont förvandlar mig till en deprimerad inte astrevlig individ som gnäller över hur orättvist livet är. Det är lite som att hela tiden gå runt med en sten i skon, ett skavsår som aldrig läker eller en smutspartikel i ögat. Förutom det så har jag… ah you are right. Förstoppning. Som om att det inte bara kan vara nog med att vara gravid med två barn? Alla dessa följdåkommor till det eviga bakandet av homo sapiens sapiens? Kanske är det betalningen på livets gåva om några veckor, spontant känner jag bara: LIFE, u OWE ME BIG TIME. Behåller det innestående, så du kan bara stryka ett streck över den där magsjukan jag förmodligen till största sannolikhet snart också åker på. Okej?

Jag är btw så förkyld/gravidtäppt i näsan att ni numera kan kalla mig “STEPADI” På natten vaknar jag även av att jag får upp magsaft i munnen som följd av en sjuk halsbränna som inte ger med sig. Jag hade även igår fruktansvärt ont i vänstra vaden och tvingade Jonas i panik att jämföra båda vadernas storlek mot varandra, för att säkerställa att jag inte hade fått en blodpropp:)))))…… Ah, ni hajjar.

VECKANS CRAVING:

Ceasardressing. Min syster kommer till oss idag, och hon har gjort en helt egen dressing till mig. FATTAR NI NIVÅN. Hon är alltså kock, lagar gudomlig mat och har skapat en ceasardressing till mig jag seriöst ska doppa i A L L T. Chicken Ceasar???? PPppppffffhhh, Ceasar Universal tack. Lyckan!!

BEBISARNA:

Enligt preglife, som inte levererar någon tvillinginformation (shameeee) så ska “bebisen” väga ungefär 1,3 kg nu. Dock fick jag bekräftat att mina killar väger ungefär 700 samt 900 gram, den ena pågen är 24% under kurvan, och den andra är 17% under kurvan. Sedan är ju twins rent generellt mindre! Så det ser ändå bättre ut än förra gången praised b, även om dom nu är lite olika stora. Som ni vet ligger båda kottarna med huvudet uppåt ATM. Tvilling 1 har alltså gjort loss skeppet från blygdbenet och satt ankare på mitt vänstra revben. Så sjukt att jag har två grabbar i min mage samtidigt??? Jag kommer nog inte ens förstå att det hände, förens dom redan är ute. En sak som känns obehaglig exakt nu är: jag sitter rakt i sängen i skräddarposition, men så fort jag lite andas ut och slappnar av, känner jag hur mina revben “slår i” ungarna i magen. Det är sååååååå freakin creepy. Rädd att jag ska mosa dom, så sitter liksom rakt som ett streck och får ryggskott istället :))

Magen säger PEEKABOOOO! Mysigt mjuksisset från Bread and Boxers X Sara Biderman, klick!

HEY U woman filled with boys.

  1. I hear you sister! Här är en till gravid som är täppt, förstoppad och var sjuk precis hela hösten… och nu är fecking vabbruari igång visst så lär väl åka på nån skit igen snart! Fattar känslan, det är så tärande psykiskt att bli sjuk gång på gång och får mig att TAPPA det på kollegor som kommer till jobbet sjuka när istället för att t ex jobba hemma eller bara ta en sjukdag…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *