Hola,
Jag älskar att få inspiration till måltider, då man typ i princip alltid äter samma gamla rätter om och om igen? Jonas och min sms konversation innehåller dagligen smset: Vad ska vi äta till middag? Hehe. Att det ska vara så svårt? Här är i alla fall vad som slunkit ner i min mage de senast dagarna, nothing fancy pantsy, bara grejer jag gillar.
Ceasar sallad med kronärtskocka och bacon. Insåg att jag sa att den var vegetarisk, ledsen för det! Det är den självklart inte, men den är brutalt god och finns att köpa på Taverna Brillo i Stockholm.
Laxpasta, så enkelt och så smarrigt. Jag gör såhär: fräs en halv lök, två vitlökar och lite purjolök i en panna tillsammans med lite färsk lax. Salta och peppra. Sedan häller jag ner 2 stycken cream fraiche, och lite matgrädde och blandar allt tillsammans med hummerfond (fiskfond är så… fiskigt) riv ner citronskalet från en halv citron och pressa i en skvätt. Hacka i en kruka dill och ät med tagliatelle.
Fried Rice. Detta börjar ju bli något av min paradrätt? Jag gör i alla fall såhär: Hacka upp broccoli, lök, morot, sockerärtor (har du svamp och bambuskott, släng i det också.) som jag steker i olja + vitlök. Fräs ihop. Häll på japansk soya, sesamolja, fisksås, teriyakisås och kanske lite sweet chili. Krydda med salt peppar, chili flakes och lite chipotlepulver. Koka basmatiris samtidigt och tjoffa ner det i pannan när det kokat klart och stek i 3 minuter. Kör en omgång till av alla ovanstående såser, tills det att du är nöjd med smaken, pressa över lime och hacka ner en kruka koriander. Ät.
Citron och vitlöksstekt kalkonfilé med whatever greens you have. Jag glömde dock å lägga på kaprisen!!! Råstekt potatis till är jättegott också.
Enklaste och smarrigaste lunchen. Parmesanomelett. Jag steker lite lök och en halv paprika i olja, tills det är mjukt. Hacka ner två skivor ingelsta kalkon i pannan, eller hoppa över det om du hellre vill. Blanda två ägg med typ 2 dl matlagningsgrädde och riv ner parmesan, salta och peppra, har du basilika, hacka ner lite och strössla över. Hyvla över lite extra parmesan, if u all about that extra. Det är jag! Klart!
Älskar hur långa och genomtänkta dina inlägg är! Märks verkligen att du lägger ner tid på bloggen <3
Så många mumsiga recept!! 🙂 Parmesanomeletten låter gudomlig.
Jag har en fråga som jag hoppas att du har lust att svara på (istället för Frågor med Forni får du en ”Frågor med Strauch”, haha).
Jag har precis avslutat min svenska juristutbildning och ska nu äntligen flytta till min kille i utlandet. Under hela hösten har jag varit på jobbjakt, men då utbildningen ju är väldigt nationellt inriktad har det varit svårt att få napp på de jobben jag har sökt. Men precis innan jul blev jag erbjuden ett vikariat på drygt ett år som till viss del innehåller arbetsuppgifter som är relevanta för min utbildning. Anställningen är dock inte helt i prick, dels eftersom det bara är ett vikariat och dels eftersom den i viss mån hade kunnat innehålla mer kvalificerade arbetsuppgifter där jag får större utvecklingsmöjligheter. Jag tackade dock ja till anställningen, eftersom jag inte hade fått napp på några andra anställningar jag hade sökt innan jul. Nu har jag dock fått ett erbjudande som är helt mitt i prick, det är en fast anställning med den typen av arbetsuppgifter jag har drömt om att få jobba med. Nu sitter jag ju dock i en jobbig sits där jag redan har skrivit på avtal för vikariatet jag tackade ja till innan jul och min första dag är nu på måndag. Om jag nu skulle säga upp mig från vikariatet sätter jag ju den arbetsgivaren i en jobbig sits, och jag vill inte bränna några broar. Men att göra karriär handlar ju inte om att vara snäll mot andra och sätta sig själv i andra hand, jag måste ju tänka på mig själv och min karriär. Samtidigt är det ju inte heller optimalt att lämna någon i sticket på detta sättet. När jag nu blir erbjuden ett jobb som har allt jag kunnat drömma om känns det dumt att tacka nej till det. Hur i hela friden ska jag tänka i denna situationen?
(Förlåt att ja lägger mig i) Alltid en fast tjänst framför ett vikariat. Även om de känns rövigt mot den första chefen så kommer de garanterat kännas bäst för dig om de är det du hellre vill 🙂 gjorde precis detsamma nämligen! Valde en större tjänst och satte chefen i knivig sits fast han själv sa sen att de va helt förståeligt att välja den tryggheten när möjligheten kom.
Lycka till med hur du än gör!
Hej Hanna!
Jaaa, den är supergod och så enkel!! :))))
Jag tycker att du ska följa ditt hjärta! Jag kan garantera dig att din nya arbetsgivare inte skulle prioritera dig i en liknande fråga, utan sig själv/sitt företag. Det kanske låter hårt, men det kanske också gör det lättare för dig att komma fram till ett beslut? Du måste sätta dig själv och dina intressen i första hand, sedan förstår jag att det är olyckligt att det blev såhär, men det är ditt liv, din karriär och din framtid. Du ska tänka på dig själv!!! För det gör alla andra också. Du ska självklart ta jobbet med fast anställning som är mitt i prick för dig <3 Sedan tycker jag du kan vara ärlig med din arbetsgivare och berätta hur du resonerat, men att du landat i att detta är din framtid det gäller och att du måste följa ditt hjärta och göra det som är bäst för dig, och i dagsläget så har det dykt upp en möjlighet som är klockren för dig som du helt enkelt inte kan tacka nej till. Man är bara människa, och trust me, ALLA sätter sig själv i första rummet, det finns ingen anledning till att du ska offra din framtid för att göra en person nöjd du inte ens känner. MEN, man kan göra det på ett snyggt och schysst sätt – så fort som möjligt -och fortfarande vara ödmjuk inför det faktum att det kanske ställer till det lite för arbetsgivaren (även om det inte är ditt problem!) så ger det ett intryck av mognad. KÖR HÅRT!!!