Frågor med Steffi

Jag tänkte börja införa ett “Frågor med Steffi” koncept här på bloggis, om det kanske kan vara något ni tycker är intressant! Eftersom det finns lite bättre utrymme här än tex på Instagram att gå djupare in på frågor ni har. Kanske är dom till mig om mig, eller så är det ni som behöver input med en situation som uppstått, kanske är det kärleksbekymmer, barn som inte sover, föräldrar som skiljer sig eller vänskaper som tar slut? Jag är ingen expert, och jag har inte alla svar. Men jag är en sak, och det är ärlig. Och ibland kan det vara skönt att någon utomstående, som faktiskt inte är mitt i problemet, ger råd och tips på hur man kan hantera olika situationer. Vad tror ni? Jag tänkte att vi kör detta koncept på torsdagar, med start nu imorgon. Ställ era frågor i kommentarsfältet här nedan, så hoppas jag att jag kan svara på alla beroende på hur många som kommer in, annars tar jag dom veckan efter. <3

PUSS!

  1. Kanske resonera kring hur skaffa nya vänner efter 30 år när man inte har barn, inga mammagruppar etc. Att man känner att man kanske inte är på samma plats i livet eller att värderingar börjar glida isär m de vänner man har eller bara vill ha fler. Hur ser du på att rensa bort vänner som inte ger en så mkt samtidigt som man inte har 10 nära vänner på kontot. Kanske kan ha ett vännertema i ett inlägg. Menar att du kan ha frågor o svar men att slå ihop större frågeställningar till temainlägg, typ relationer, vänner, karriär etc

    1. Lykke är ett av min favoritnamn och min dotter (om jag får någon!) ska heta antingen det eller annat favoritnamn på L. Vad skulle pojkarna hetat om de va tjejer? Vilka är dina närmaste vänner och vem av alla blogg-tjejer är du mest lik? Beskriv din dröm-dejt och hur du tror man bäst träffar någon ny potentiell pojkvän? Älskar verkligen din blogg och har sagt det förut, hade så gärna velat va din vän hahahh <3

  2. Bebisar och sömn – jag fick mitt första barn för sex veckor sedan och ibland sover hon hyfsat i sitt näst men ofta och många nätter i rad riktigt kasst och man får bara nån enstaka timma sömn här och där, typ 3 totalt. Helst vill hon sova på en men då kan jag ju själv inte sova ordentligt.. Jag känner att sömnbristen gör mig ganska deprimerad och jag är rädd för hur jag kommer må ju längre tiden går. Hur har du haft det med sömnbrist? Hur har du tänkt kring den och hanterat den? Och hur tänker du med sömn och de kommande killarna?

  3. Vill önska inlägg om hur du träffat och lärt känna några av sina närmre vänner! Hur hanterar du svartsjuka när det gäller ens partner? När planerar ni att gifta er? Vad har du för drömresemål? Vad tror du kommer bli värst när Lykke samt tvillingarna blir tonåringar?

    Kram och tack för en härlig blogg!

  4. Älskar din blogg, du verkar så trygg i din självkänsla hur blev du sån? Jag är själv en framåt person, gillar att ställa galna frågor, driver med mig själv. Jag får positiv respons i grupper och märker att folk blir roade och bekväma! Ibland tänker jag på arbetsplatsen där det inte är ens nära vänner tex tänk om jag är too much. Samtidigt vill jag ju vara mig själv hur hade du tänkt?

    1. Jag vet inte om min kommentar kom med förut. Jag undrade om ni funderat på att ta med Lykke till en modellagentur och hur ni resonerar kring barn som modeller. Älskar din blogg!

  5. Karriärfråga! har det alltid varit naturligt nästa steg i din karriär? du nämnde att du inte var skoltypen (samma här) men ändå gjorde du en YH? hur gick det, hur känns jobbet du har nu och hur ser du på jobb allmänt? dvs, ser du det som ett jobb eller är det viktigt att du tror på det d gör, tycker det är ett personligt intresse , etc..
    + har du några dåliga jobberfarenheter du kan dela?
    kram 🙂

  6. Hej 😊 Tack för en grym blogg och instagram!
    Jag önskar vänner-inlägg, liknande som Forni körde för längesen. Där hon berättade hur de lärt känna varann, relation olikheter m.m. Sånt är så intressant att läsa!

  7. Vad hade du gjort om Jonas erkänt att han var intresserad av andra tjejer de första 6 månaderna av ert förhållande? Min kille gjorde nämligen det och tilliten är inte 100% tack vare det. Han säger att han var det för han var osäker på vad jag kände för honom och om jag var seriös. Nu har vi varit tillsammans i flera år och han är inte det längre. Är detta vanligt?

  8. Tips till person som precis flyttat utomlands för att plugga och ibland känner sig lite ensam och förvirrad i en ny stad med nya rutiner!

  9. Va kul! Vill också veta mer om bebissömn tack! Och allmänt om rutiner kanske. Min dotter är snart 3 månader och har från början och fortsatt endast kunnat sova ovanpå mig, dvs helt emot rekommendationerna. Sover också upp till 45 min i sele och i rullande barnvagn. Det funkar fortfarande för mig men är orolig att jag nu lärt in detta beteende så att hon typ aldrig kommer tolerera egen säng/rum (hejdå sexliv, min sambo sover i gästrummet..) Ska tilläggas att hon helst ammar till sömns (hör att andra lägger sina bebisar?!!, alltså typ ligger bredvid och läser en bok och de somnar? Hon blir fullständigt galen då!). Hjälp, känner du igen ngt av detta? Eller hur gjorde ni med läggningsrutiner, naps, amningsavvänjning etc?

  10. Hej Stephanie! Så kul att du börjat blogga och jag älskar ditt sätt att skriva. Du känns verkligen som en frisk härlig fläkt i influencer världen 😉
    Hade varit kul om du skrev ett inlägg om vänner. Hur ser du på vänskapsrelationer, hur lärde du känna dina närmsta vänner och hur är du som vän?
    KRAM <3

  11. Vad roligt! Min pojkvän sedan 3 år gjorde slut helt plötsligt för en månad sedan, han fick kalla fötter för vi pratade förlovning och menade att det fick honom att ifrågasätta hans känslor. Vi är båda 25 år. Är säker på att han är mitt livs kärlek. Hur gjorde du och Jonas för att hitta tillbaka till varandra? Visste du att ni skulle end up together?

  12. När ska man gå vidare….

    Mötte min kärlek som 20åring. Nu är det snart 8 år sedan och det känns som vi vuxit ifrån varandra på många plan. Vi har utvecklats via olika val av utbildningar, utlandsstudier, flertalet lägenheter och jobb… rätt naturligt när jag ser på min vänkrets att både vänner och förhållanden byts ut mellan 20 och 30. Dessutom har det blivit tydligt att vi är olika i grunden gällande synen på livet.

    Förra året var han otrogen en blöt kväll och har sedan dess ångrat sig extremt mycket och slutat dricka alkohol. Samtidigt som han signalerar att han vill bryta upp med mig… Jag har tyyyp förlåtit honom. Men sedan dess har förhållandet vart på botten. Andra faktorer som påverkar är mycket press på jobbet. Vi är så trötta nu att vi sällan pratar på kvällen. Dagligen tvekar jag på om vi är rätt för varandra.

    Problemet är att vi har två barn ihop (3 och 1.5 år). Jag kan inte bara ta mina grejer och dra… När vet man att det är dags att sluta kämpa? Som skilsmässobarn: hur ställer du dig till faktumet att föräldrar håller ihop för barnens skull?

    Tänker en del på att jag är så ung och inte vill vakna upp om 10 år med funderingar på varför i hela fridens namn jag slösade bort så roliga år i detta förhållandet… i övrigt lever jag ett glatt och gott liv med många vänner. Kan dock inte prata med någon om det här…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *