Waddap veckan

Heeeej och godförmiddag älskade bloggisar,

Shit vad jag är uttråkad. Jag har inte lämnat hemmet sedan förra fredagen, det är alltså 10 dagar sedan jag hade någon form av socialt umgänge. 10 dagar sedan jag hade vanliga kläder utan ett innehåll på 89% elastan/stretch.  Imagine what that does to ppl. Har ju typ börjat snacka med mig själv i spegeln här hemma??? Jag mår iaf bra nu, och är så sinnessjukt taggad på att träffa människor, vem fan som helst ärligt talat, just set me up. Imorgon har jag becore, men jag är dock osäker på om jag ska gå? Känns inte som att min kropp är helt på topp, så man kanske inte ska utsätta den för värsta mördarpasset som får en att vilja spy ut sina egna organ efter en kvart, liksom? Men jag åker i alla fall med Jonas och Lykkis in till stan imorgon bitti med twinsen. Jag kanske sätter mig på ett fik och bara andas in existensen av folk liksom? Heheheheh, ok skojaaaa redan innan corona hade jag fobi för främmande människors kroppslukt. Typ det äckligaste jag vet är när en främling går förbi mig i sjukt snabb takt/springer och man får en käftsmäll av personens lukt i ansiktet. Spyr. Håller alltid andan då. Inte för att jag egentligen tycker personen ser snuskig ut, utan för bara det faktum att det känns genomäckligt att liksom andas in någon annans hud som man inte känner? Waaaaay to personal. Aja. Stan it is imorgon, ska springa lite ärenden och fixa lite småsaker jag inte hann med förra veckan, och sedan hämta Lykke.

På onsdag ska jag se om jag kan lura ut någon till mig för att bara hänga med meeeei. Någon av mina vänner som läser detta, som vill komma förbi på lunch och fika typ??????? På kvällen kommer Jonas mamma Maria och man Ulf hit på middag eftersom vi avbokade förra veckan pga var sjukis! På torsdag ska jag fixa lite inför ett samarbete och så skulle jag även behöva åka in till Forni kontoret och ta lite nya bilder till min header här på bloggen, som jag aldrig hinner. Bilderna jag har nu var från vintern 2019 när jag var preggo med tvillingarna, typ i vecka 20 något sånt. Det är liksom inte riktigt det modet jag strävar efter när jag klickar mig in här, hehe. Jag har bakat klart mina avkommor nu…. På fredag borde jag i alla fall vara fit for freaking fight för att träna becore på morgonen, följt av möjligtvis en vinlunch kanske?!?!?! Ändå fredag och man är ju rätt törstig efter vinkarantän pga förkyld helt klart. Vid 15 ska jag hämta upp Lykke för att gå hem till Dasha & Douglas på mexikansk middagsafton. Så himla taggad!!!!!! Resten av helgen blir lugn, om det är bra väder skulle jag kunna tänka mig skansen med lilla skorpan eller något. I alla fall besöka staden. Micki min kära citybased friend, vad ska du och D göra???? Kanske fika/lunch/aw/parklek på lör? Jag tänkte även posta svaret på era frågor del 2 imorgon kväll, när jag nattar Lykkis. Så om ni undrar något så släng in ega nedan så tar jag med den också. Nu ska jag mata minimänniskorna med gröt, dom hatar det men a mom gotta do what a mom gotta do. Dom kan ju inte direkt dricka ersättning för resten av livet, det är inte så saxy när dom är 25 och någon undrar om dom ska med på lunch och dom ba asså nä jag har med mig min mjölk så d lugnt. Hhaha. Äej sjukt.

  1. Ska snart till frisören kan inte du lägga ut lite inspirationsbilder i ett inlägg? Mellanlångt till lite kortare tack😀

  2. Berätta mer om din förlovningsring!! Hade du en ”tydlig önskan” eller var det din kille som överraskade och han hade valt den helt själv? Tycker det vore så kul att få höra då din ring är goalzzz samt lite speciell 🥰

  3. Jag är nyfiken på din mamma och hennes bakgrund. Hur kom set sig att hon flyttade till Sverige? Pratar hon arabiska? Känner du dig arabisk? Vore kul med lite reflektion kring det marokanska arvet <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

När jag var liten ansåg jag att det stjärntecken du föddes in i, symboliserade din person. Jag är jungfru, och trodde länge att det fanns ett undervattenspalats någonstans som väntade på mig. Förutom att jag länge önskade att jag var en sjöjungfru, är jag en utbildad inköpare som sysselsätter mig med att köra dockvagnsrally med min dotter Lykke, samt att baka enäggstvillingar. Jag gillar även rödvin, nylackerade naglar och min fästman, Jonas.

Måndag nu är du här igen.

Hej bloggisar,

Hoppas att ni sovit ett långt oavbrutet sovpass och vaknat upp fyllda med energi och med ett glatt humör. Det kommer man långt på! Jag somnade klockan 22 igår och första uppvaket med tvillingarna var 04, så det får man ju vara otroligt nöjd över. Jag är dock såååå svullen under ögonen, och trött enda in i  benmärgen. Spegeln imorse sa till mig: you need to mf chill down a bit. Ah, shit vad jag och Jonas har gasat alltså. 3 barn och otroligt mycket middagar/fest/fläng. Det tar ut sin rätt!! Igår reflekterade jag och Jonas lite över sommaren och allt vi gjort, alla platser i Sverige vi varit på och kanske både fördelen och nackdelen med att aldrig kolla i backspegeln. Vi båda konstaterade att vi ser fram emot en luuuuuugn höst med mycket mys och chill. Jag skulle faktiskt verkligen vilja böra träna, men jag tycker det är så svårt för det är inget jag egentligen tycker är särskilt kul?! Men som jag läste någonstans förra veckan: “Tar man sig inte tiden att träna och ta hand om sin hälsa, behöver man tillslut ta sig tiden att vara sjuk” Och det mina vänner, är inget jag vill.

I lördags hade jag en försenad födelsedagsmiddag med mina vänner och det var så satans roligt att jag känner mig lite dränerad på endorfiner idag. Men försöker embraca det modet också, för dom dagarna är minst lika viktiga. Så man uppskattar allt det roliga men ändå kan finna charmen med regn en grå Måndag. I veckan ska jag mest chilla här ute på Ulriksdal. Men behöver åka in till stan ändå för ett möte i slutet av veckan, och fixa lite saker och plåta inför ett samarbete nästa vecka. Förhoppningsvis hinner jag med en fika eller lunch med mina vänner, dricka en riktigt jäkla vass kopp kaffe och kramas i soffan med min familj. Hösten, im ready for ya!!! Puss

Av Linn, Mattias, Micki, Damon, Stina och Kristian fick vi en oljemålning av oss själva i sann greveanda, som även var temat på min middag. Haha, grät av skratt när jag öppnade presenten. Denna ska ramas in 4 freakin suuuure.

  1. Ville bara säga att jag råkade hitta din blogg idag och älskade den direkt. Du skriver så bra och jag skrattade massor plus att det är kul att läsa bloggar som handlar om att vara förälder och vad det innebär.
    Ha en fin dag / Michaela

  2. Alltså huuur orkar du?! 🙈

    Jag blev tvåbarnsmamma för 6 veckor sedan och det går inte EN dag utan att jag lipar över frustration, trötthet, hur otillräcklig jag är, du dåligt min kropp återhämtat sig och vi ska inte ens tala om stackars snippans obefintliga återhämtning! 😭😭

    Är helt slut, haha! Du är minst sagt superwoman! 🥰😭

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Som en yxa i fejjan

Hej gänget,

Hoppas att ni mår braaa och haft en skööön höstig måndag. Jag börjar finally återhämta mig från Micki & Damons fekke i lördags. ÅRETS FEST. Shit, man är ju inte purung längre. Argrynkan var så inbiten i söndags att det fan såg ut som någon hade dragit en yxa i fejjan på mig. Fykaaatten asså, man är inte 19 längre. Var kroniskt törstig och klen i söndags, drack seriöst 2 loka och en flaska rabarbersaft (1,5 L) under loppet av en timme (den vi spenderade i parken i gassande sol medans lykke ville att vi skulle gå balansgång…) och kände mig ändå som arizona mf desert in my mouth. Aya! Nu blir det chillers gunillers fram tills dess att jag fyller år, hahahaha skoooooja ni känner mig jag har alldeles för mycket inplanerat. Här e min vecka you guuuuys. Någon btw på bloggbevakning skrev att: OMG stööör mig såååå på Stephanie Strauch och hennes satans svengelska!??!?! Hehe tråkigt <///3 För deras skull alltså, cause i aint stoppin hahahaha. Äej men en sak hurrni (älskar er btw så mycket här inne, ni är så otroligt fina och snälla mot mig!!) livet är sååå för kort för att gå runt och störa sig på andra människor? Seriöst, har folk inga jobb eller kärleksproblem eller för i helvede inga baaarn?!!? Jag hinner aldrig störa mig på någon? (förutom på jonas och mina ungar….. ) Att störa sig är ett privilegium!!! Du ska va tacksam, du surpuppa, att du har TIDEN att störa dig på mig. Du ska tacka mig! Vill ha nya skor som tack! Du kan posta dom till mig. Iallafall. Låt oss foka mindre på vad andra gör, och mer på vad vi själva kan påverka, dvs oss själva? Finns fan inget så kraftfullt som att möta hate med löv. Do not forget <3

Onsdag: (skrev tisdag först bcuz jag vet 90% av veckan inte vilken dag det är och det är sååå gött!!!) Ska in till stan pga ska till min naprapat och bli knäckt. Har kramper i fötter, vader och ben. Dålig blodcirkulation. Getting old. Inväntar ådrebråcken. Dröj snälla! Sedan tänkte jag iaf försöka träffa alla mina vänner som vill och kan ses hahahah? Jag är på allt just holla at me du har mitt nr.

Torsdag: Vi ska ta båten till Utö och checka in på deras hotell med Jonas familj och syskon. Lunch/dinner n drinkzzzz osv. Ja alla barn är med, båten är ständigt fullpackad av vagnar, mjölkmaskiner och nappflaskor what else is new, nä exakt.

Fredag: Lämna utö, mot kräftskiva @Solsidan.

Lördag: Middag på Älgö med Jonas Mamma.

Söndag: Dricka loka, rabarbersaft och gå balansgång i parken. Återuppta modet: arizona mf desert och undra varför jag aldrig lär mig. Heheh. Nä, kanske inte så illa då. Men som ni säkert förstått har både jag och Jonas en sjukt FESTLIG familj och vi umgås mer än gärna med dom typ varje helg pga vi har så brutalt kul. Alla går bra ihop tillsammans också, det är fan en ynnest. Tomten är far till alla barnen hade kunnat vara ett scenario, men nä its all good in da hood i familjen Strauch/Ryberg/Cherif/Lövstedt. (Ja alla är skilda, och ja, insåg precis the contradictory hehehe…)

 

 

  1. Du är livets bloggare/kvinna/influenser/mamma/ikon osv. Sluta aldrig med svengelska, sluta aldrig skriv på ditt sätt. Man längtar ju fan hela dagen och hoppas på att man ska få sig dagens mysstund här inne! Puss 💋

  2. Hej!! Jag älskar din blogg och tycker du gör helt rätt i att ge fan i vad ngn annan tycker.
    Jag undrar en sak dock, hur hänger din corona-ångest ihop med större fester som du går på ibland? Jag tänker mig att någon med riktig ångest (som jag har fått för mig att du skrivit att du har) inte klarar av eller mår dåligt inför såna sammankomster? Eller hur går tankarna. Jag fattar biten med lev nu o ha kul osv men hur går tankarna i hjärnan 🙂

    1. Du är så himla härlig och väldigt rolig! Verkar genuint fin och omtänksam. Fortsätt vara som du är, we support u, very very mucho🌞💞😘

  3. Älskar din blogg! Jag har börjat få samma argrynka som du och överväger botox. Kan du berätta om din erfarenhet av det snälla? Försvinner rynkan helt, hur länge håller botoxen i sig, känns det konstigt att inte kunna rynka pannan osv? TACK!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tisdagstugg

Hej Gullisar,

Jag inser verkligen att bloggen fått sig en liten oförtjänt turn här de senaste dagarna. Det har vart… mycket att stå i. Jag rekommenderar ingen höggravid människa att testa på fenomenet flytta i samband med graviditet :)) That shits toxic. Stackars Jonas, är allt jag kan säga. Jag börjar bli ordentligt nervös inför förlossningen, och jag som varit så chill innan? Verkligheten lite kom ikapp mig och mitt stundtals lugna yttre började sakta men säkert krackelera i takt med att flytten närmade sig, och att det där hemska viruset som florerar, började blossa. Som jag tidigare nämnt är jag hypokondriker, och det är en stundtals tung last att bära. Jag upplever även att den ångesten blivit mer påtaglig sen Lykke kom, och särskilt nu när jag även bär mina två killar i magen. Det är så mycket ansvar som ligger i ens knä, alla ägg i en och samma korg liksom, men jag vet att det är så för alla. Jag är inte ensam, däremot inser jag verkligen hur en människa (jag, dårå) som ändå anser sig vara så pass stark och så pass resistent mot mycket här i livet, kan vara så bräcklig och irrationell i annat. Hur känner ni inför allt som händer nu? Min resterande vecka kanske inte direkt är ashändelserik, men det är vad jag mäktar med just nu. Sorry för inte så aspeppande inlägg, men jag har liksom noll incitament att ljuga känner jag.

Onsdag: Specialistmödrarvården och ultraljud på KS.

Torsdag: Frukostevent hos min fellow preggo-mamma Johanna med bland annat Bamford och Ia Bon, med ett gäng härliga preggos/mamas.

Fredag: Vila här hemma bara, jag känner mig så tung och typ svag. Hör pulsen slå i örat när jag ska sova och blir andfådd av inget, vaknar av att det är tungt och andas och luften sträv. Blä. Tänkte kanske låta Lykkis också få en ledig dag från föris så vi kan göra något mysigt ihop. Typ baka eller något.

En till synes chillad individ som är exakt allt annat förutom det.

 

  1. Vill bara säga att jag förstår din oro. Har själv varit gravid med enäggstvillingar och de är så oerhört mycket oro med tanke på alla risker som de innebär. Och den trötthet man känner går inte att jämföra med en graviditet med ett barn, jag låg i soffan de sista månaderna när min stora tjej var på föris var så vansinnigt trött. Men för att peppa så sitter jag nu här med Två Underbara friska enäggstvillingar som snart fyller ett år. Önskar dig och din familj all lycka till. Kämpa! ❤️

  2. Du e stark! Att vara rädd och orolig är inte vara svag utan mänsklig. Vi använder order stark fel ibland /”:)

  3. Är som du gravid och ska föda om cirka 5 veckor och nojar ihjäl mig över det där satans viruset. Dels pga att man vet så lite hur det påverkar gravida och foster men också mardrömmen av att kanske behövs föda när en själv är sjuk 😩 eller att inte få plats eller att bebisen smittas så fort hon är ute… vill fly till skogs och gärna ha en bm med mig. Meeeeen låt oss hoppas att det går vägen för oss alla 🙏

  4. Du är inte ensam. Antar att det ingår i mammarollen att vara orolig för allt. Mitt andra barn är beräknad om 8 dagar och jag har haft min två årige son hemma i två veckor nu. En av hans pedagoger har varit i Filippinerna och jag har googlat och sett att man mellanlandar i Kina när man åker dit, så då fick han vara hemma istället för att ta risken. Å jag är helt slut, med foglossningar och trött som bara det å egentligen är det inte så bra för varken mig eller sonen att han är hemma men säg det till min hjärna liksom. Å att min sambo är så himla chill om allt gör saken bara värre. Jag hade varit så himla lycklig och trygg om han började oroa sig för saker och ting, för då kan jag ju släppa det. Men nopp, det är aldrig någon fara med något enligt honom. Men sanningen är att varje gång jag oroat mig för sonen å gått till läkare har det visat sig vara någon öroninflamation eller halsfluss eller något som man behöver behandla. Å sånt förstärker ännu mer oron. Mission impossible liksom.

  5. Du är ju så stark! 🙂 Tänk på ALLT du gör och är och inte allt man borde/skulle/önskade. Dessutom styr du upp en superbra och intressant/givande blogg för oss läsare. Hoppas ni kommer trivas i huset! Lycka för Lykke med en stor yta utanför dörren att skutta runt på:) Tömmer ni hela lgh på rubb och stubb, ordet flytta ger stresspåslag på hög nivå bara det och i din situation – jiisus! Kämpa! 🙂

  6. Jag förstår verkligen hur det är att leva ett liv med sån oro. Tycker också jag är en stark person, men har så bräckliga sidor också. Är lite halvhypokondrisk men inte på den nivån, däremot en stark rädsla för döden och att saker ska hända mina nära och kära. Suck, det är tungt att leva med en oro och ångest som alltid lurar liksom! Även om man mår bra och är glad i grunden. Det förstör så mkt för en. Har inte fött mitt barn än så det lär ju bara bli värre när han kommer, än så länge är det min man jag oroar mig för konstant. Det finns ju ingen värre känsla än att nåt skulle kunna hända ens familj, hur tacklar man det? Ja du, vi kanske skulle ta och gå i lite terapi 🙂

  7. Hej! 🌟 Jag var igår på återbesök hos min husläkare pga jag lider av GROV hälsoångest (hypokondri). Ena dagen har jag hjärntumör, andra HIV och tredje en annan form av cancer.. Fruktansvärt trots att läkarna konstaterat att jag är så frisk som man kan vara. Det har påverkat min livskvalité och sättet jag lever i många år.. Nu ska jag dock börja gå i KBT. Det kanske kan vara något för dig också? Känner igen mig extremt mycket i vad du skriver. Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

The art of doing nothing at all

Godmorgon mitt herrskap,

Ja, sanningen är att detta är indeeedio morgon. Jag vaknade av att DHL ringde på dörren klockan 11.15 och då kände jag mig som en riktig tonåring iklädd badrock, som sömndrucket öppnade dörren med ett öga öppet. Hon såg ju dock min kagge så därav fattade hon nog att jag förmodligen inte var 13 år och arbetslös, utan i fullt producerande bebis-mode och bara jäkligt trött i allmänhet. Hehe. Igår hade jag en fullspäckad dag, så idag orkar jag absolut ingenting och det är så fantastiskt befriande att lyssna till min inre röst, som säger åt mig att nu får du ta å chilla gmn. Så det är exakt vad jag gör. Jag dricker en berocca och alldeles snart kommer Jonas hem med lunch till mig, för sån är han. Jag tänkte svara på alla era kommentarer om “pannkakstrubbel” idag. Så roligt att så många känner sig träffade och att detta fenomen verkar förekomma i flera familjer, haha. Jonas alltså, min bästa person. Han kanske suger på matlagning men han har så många andra fina kvalitéer karln. Igår på jobbet satt han och googlade recept på mathem och sa att “om du inte blir så arg på mig, så vill jag gärna försöka bli bättre!” Så sanningen är ju också att jag är en otroligt hård kritiker som lackar ur när hans resultat blir skit, trots att han verkligen även också genuint försöker. (Pannkakstrubblet var liksom redan doomed 2 fail.) Då blir han ju rädd och vågar inte testa igen. Igår lagade han köttfärssås till oss, och även om den inte är lika god som min så gav jag honom massor med komplimanger och jag såg verkligen att karln blev glad, och sträckte på sig och sa att det var faktiskt “ganska kul”

Min vecka ser ut enligt följande: Idag ska jag till Barnmorskan 14.30 för att sedan hämta Lykke vid 16.00. Imorgon ska jag köra en repeat på idag och sova hela dagen och även samma sak på torsdag. På fredag kommer Amanda hit på lunch till mig så då ska jag väl get up and wash my hair. Kanske köpa en fredagsbukett, kanske knäppa av en selfie? Who knows. Men genomtaget så simmar jag luuuugnt här mina sista dagar som city-based-chica! På lördag och söndag ska vi packa, sen är det Adios and Goodbye Nybrogatan, mot nya äventyr together with Ryberg/Strauch soon take 5. Hoppas ni följer med! Jag kanske inte har sagt detta förut men: verkligen tack för all kärlek och glädje jag får här inne av er, bara genom att vara mig själv. Verkligen tack, många gånger är det era kommentarer som gör att Jonas frågar “Men vad extra glad du verkar idag!” <3

LYKKESSON!!!!

  1. Älskar din blogg, alltså verkligen supermegaälskar!! Du verkar vara så himla härlig och vettig och bjuder på dig själv på ett sätt få (kanske inga?) bloggare gör idag! Hoppas verkligen du ska orka hålla igång bloggen trots tre (!) minimänniskor men förstår såklart att det inte kommer bli lika täta inlägg. Kommer oavsett vara en trogen läsare SÅKLART! Ha en fin dag!!

    1. men wow, tusen tack!! när jag bestämde mig för att börja blogga hos forni, så ville jag göra det öppet och ärligt och jag är väldigt glad att det genomsyrar bloggen! för det är så jag vill att det ska vara, och att ni märker det <3 PUSS TACK OCH KRAM för denna ljuvliga komplimang.

  2. Älskar din “vardagliga” blogg, hoppas du orkar hålla i den och att du behåller den “vardagliga” tonen. Just att du berättar om så vardagliga saker som att ni “nästan” åt lunch på Nybrogatan 18, men att det liksom inte blev så, att du sover bort hela dagen och sedan inte gör någonting eller att Jonas misslyckas med smeten till pannkakorna är såå mycket roligare att läsa om än dagens outfit, alla lyckade resor och hemmamiddagar där man slagit knut på sig själv.. Bara fortsätt!! Din blogg känns typ unik för att den är så oglammig, utan du berättar mer om dig själv, vad som skaver och vardagen. Bra jobbat!! Men visst lägg upp outfits och lyckade, glammiga dagar också, men tappa inte det du börjat så fint med:)

    1. Alltså, detta var det finaste: “Igår på jobbet satt han och googlade recept på mathem och sa att “om du inte blir så arg på mig, så vill jag gärna försöka bli bättre!” Så sanningen är ju också att jag är en otroligt hård kritiker som lackar ur när hans resultat blir skit, trots att han verkligen även också genuint försöker. (Pannkakstrubblet var liksom redan doomed 2 fail.) Då blir han ju rädd och vågar inte testa igen. Igår lagade han köttfärssås till oss, och även om den inte är lika god som min så gav jag honom massor med komplimanger och jag såg verkligen att karln blev glad, och sträckte på sig och sa att det var faktiskt “ganska kul””

      FINASTE någonsin. Fattar precis hur han känner haha, kan till och med känna igen mig lite. GULLE Jonas som försöker <3

    2. Tack!!! Haha ja mitt lajf är ganska oglammigt hontesly, jag är ju en riktigt glamhagga så jag saknar såklart det men denna vardagliga sida – det är ju det mitt liv till största del består av och jag vill att ni ska veta att life isnt all that glam hela tiden!!! Tack för din pepp fina du, jag ska definitivt fortsätta!!! KRAM <333

  3. Hej!
    Håller helt med övriga talare. En av mina bästa stunder är när middagen är undanröjd och man får sätta ner rumpan och kika in i din fina, roliga, varierande, tänkvärda blogg. Du bara äger lilla fina Stephanie. Hoppas verkligen att du finner tid att blogga även när småttisarna gjort entré. Varm kram från Jämtland

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *