Svar på frågor del 1

Hej! Först – jag tycker mycket om din blogg och ditt sätt att skriva -pls keep up the good work! Nu till min fråga: Jag undrar vad ni har haft för vagn till Lykke och tvillingarna och vad dina upplevelser är av dessa? KRAM!

Heeej och tack som tusan, vad roligt att höra. Till Lykke hade vi Stokke Trailz och vi sålde den så fort vi kunde pga diggade verkligennnnn inte den från botten av mitt hjärta tyvärr :)) Så otymplig i stan och den ”löd” typ inte heller när man försökte svänga eller hastigt byta riktning. En gång höll jag på att välta hela vagnen mitt i en gata med Lykke i som var 4 månader för den ”tvärnitade”….. En fördel var dock att det var en ”hög” vagn, dvs Lykke satt högt upp which i did like.

Men annars så: nae, jag vete katten. Med grabbarna har jag en Bugaboo Donkey Duo tvillingvagn, och asså den är bland det fulaste jag sett också pga den är så ”låg” dvs dom ligger så långt ner. Men den e smooooth och svänger lätt vilket jag gillar, minus för noll utrymme där i underredet när man har liggdelen som jag har. Men om vi ska vara ärliga så är jag ingen person som bryr mig/tycker det är så kul med vagn. Aldrig gjort, kommer aldrig heller att göra. Jag är nog den mest ointresserade människan på denna jord av vagn om jag ska vara helt krass. Jag tänker typ: det är en vagn, den ska rulla och transportera mina barn hehe. PUSS!

Stokke Ttrailz & Bugaboo Donkey

Hej! Har förstått att din förlossning med tvillingarna var riktigt tuff, men undrar om det kommer komma en förlossningsberättelser snart? 

Hejsan, ja det är planen. Men grejen är den att jag har så mycket ångest kring den att jag inte orkar tänka på eller gå igenom händelseförloppet. Så jobbigt var allt. Jag tror jag behöver gå i terapi för det, och det tycker jag är så himla tungt att behöva identifiera mig med. Så ja det kommer, men jag vet inte riktigt när för det är som sagt årets största blodiga köttsår, dold under en liten liten skråma.

Malcolm vägde här 1,5 kg och Mauritz 1,8 kg. Min hand var typ större än deras kropp.

Bästa tips& trix till kommande tvillingföräldrar? Vad kan ni inte leva utan? 

Åh hurra, grattis! Helt solklart babybrezzan, hade gått under utan den! Annars är ju babysitters toppen när de är lite större, tripp trapp stolar med insatser från STOKKE är också amazing, där har grabbarna legat sååå mycket. Och nappar! Omg, försök få dom att ta napp så du har ett snabbt verktyg att trösta dom med när dom blir ledsna, det är ändå 2 stycken bebisar. Dont be hard on yourself, det kommer vara mycket gråt emellanåt och man har ju bara en famn. Men gråtet minns dom inte, det är mest i dig det gör ont, men det är ju ingen fara! Glöm inte det. Puss!

Vad kollar ni efter för hus? Tipptopp, renoveringsobjekt? Pool? Lidingö? Radhus? Tomt för studsmatta eller underhållsfri trädgård? Vilka kriterier har ni?

Heeej! Vi kollar efter hus från typ Skärsätra till Käppala, vi är flexibla i skicket och att renovera lite är inga problem men att totalt blåsa ut allt är inte ett option. Jag gillar lite mer karakteristiska sekelskiftehus och Jonas gillar mer nya moderna hus. Great, haha. Jag vill helst ha en nice tomt med mycket plats för både lek/studsmatta och loungehäng. Pool är inget måste, men såklart vore det vore fab, men det är inte ett kriterium. Radhus är inget alternativ atm. Just nu dock när det inte finns så mycket ute vi kan tänka oss (det finns SJUKT snygga hus jag most def vill ha, men dom är unfort waaay utanför vår budget.) så känns en till lägenhet i stan inte helt omöjligt, herregud velighetens moder här.

Tänk om man hade min kunde få något liknande att kika ut på som jag gjorde när jag var liten. Mitt barndomshem <3 Hässelby Villastad.

Vad kan du inte leva utan. Här gäller typ allt från smink till att ha ost i kylen typ. Alltså kort och gott fina must have i livet. Och sen den optimala klädseln för lekparkshäng, då menar jag typ vilken jacka skor osv.

Välsvarvade ögonbryn, nylackade naglar, rosa/beiga läppglans (brukar använda Clarins men nu har jag en ny favorit som är seriöst den perfekttttttta färgen, klick annonslänk), ägg i kylen, (hatar egentligen gulan vilket är SÅ komiskt, men när jag är hungrig eller har ont i magen men ändå måste äta så är äggrätter det allra bästa för mig. Men tycker typ inte det är asgott ärligt.) kaffe i min moccamaster, min hudvårdsrutin, fredagar, sommaren, mitt microfinishing powder från Make Up Forever (får årets jävla panik när jag glömt det, blir alltid fet i pannan under dagen och detta är for freaking sure det bästa pudret mot det ändamålet!! Annonslänk klick!) caesarsallad, min förlovningsring OCH så självklart allt det där soklara. Mina barn, familj och vänner. För parken kör jag alltid träningstights, sneakers och typ en hoodie/stickad tröja med typ en liten bomber över el liknande :)))

Mitt Isadora glosssss på läpparna.

Hur blev det med Nanny till barnen? Tänker hur ni gör när ni är borta på fest osv? Vem är Lova? 
Undrar också angående hus, vad letar ni efter? Kram!

Heeej. Detta har jag berättat om tidigare tror jag! Vi har hjälp av Lova mån – tors 15.30-19 ungefär. Hon hämtar lykkis på föris, de leker i parken och sedan åker hon med hem. Vi gick via saltsjöbadens barnvaktsbyrå. Nu har jag dock vart i stan en del, och då hämtar givetvis jag pga det är det bästa som finns att hämta min lilla korv! Planen är att ta körkort så jag kan hämta Lykke någon dag också! När vi är på fekke passar nästan alltid min pappa och bonusmormor Lykke, och Lova har tvillingarna, eller så har min mamma dom. Angående hus, scroll up.

Hej! Totalälskar din blogg och hela din vibe! Hur får man upp hoppet för kärlek? Jag är verkligen en romantiker men du vet ibland när man känner att, ahapp alla killar är skit liksom. Har precis gjort slut med en kille som det vart fram och tillbaka med i två år och har så svårt att se att det ens finns andra, känns som att det är kört nu. Kan man hitta tillbaka? Hur ser du på kärlek och relationer överlag? Tror du alla har en “the one”?
// Twenty something girl.

Tack snälla rara du. Asså det är ett faktum, hoppet är egentligen något man lever på när allt det logiska tagit slut. Men det logiska är faktiskt att han finns, såklart han gör! 50% av jordens befolkning är ju män (ok, jag drog till med en generalisering men ishhhh då.) så hoppet behöver du egentligen inte hitta, utan kanske snarare modet. Modet att testa nya saker, säga ja till det du tidigare kanske sagt nej till och landa i att din snubbe är out there. Ibland går inte allt i den takten man vill (god knowssss) men jag kan seriöst garrrrrantera dig att du inte kommer vara singel hela livet (som man av någon sjuuuk anledning får för sig när man just är singel.) Jag har sagt det förr men jag tyckte Tinder var fett kul, den perioden jag var singel. Men det kanske inte är något för dig???

Om jag såg någon av mina vänners killars kompisar typ på någon instagram bild som fladdrade förbi när jag var singel var jag ju inte sen med: hook me up!!! All form av socialt umgänge ökar ju chanserna, men just nu lever vi i en pandemi så jag fattar att det är sjukt svårt. Men bf pandemic i min singelera så hängde man ju en del på riche/sturehof etc och så träffade man alltid någon vän som hade en vän med sig och hade man tur var ju karln söt typ? Angående ditt uppbrott, jag vet att det suger. We all know. Men jag är ju ett levande bevis på att man kan hitta tillbaks – om det är de du vill. Men jag skulle ej stressa utan låta det gå lite tid och testa på livet ifrån varandra. Annars vet man ju inte heller vad man går miste om? Kanske inser du att du bara är kär i minnena av det ni hade, och att verkligheten defacto ser annorlunda ut. Eller så känner du en otrolig saknad och då vet du nog vad du behöver göra. Dont sweat it, whats meant to be will always find a way. Alla kanske inte tror på det, men det gör jag (och nu frågade du ju mig så hihi, puss.)

Hey hubby.