Alla hjärtans dag present

God förmiddag,

Jag har sovit uuuut like i did yesterday, no differ här inte. Dock kände jag vid 04 när jag ninjade runt här hemma på tå i natten, och febrilt letade efter mitt nässpray som en inbrottstjuv att: Nej, jag måste ta mig 17 ringa vårdcentralen imorgon bitti, i need to put this freaking cold to rest in my mind, once and for all. Jag förstår vad ni tänker, kvinnan borde lugna sig bara? Det är vabruari och alla är sjuka. Men problemet är så enkelt att: jag kan bara inte. När min hjärna börjar spinna åker jag liksom bara med. Jag blev ju febrig och sjuk för prick 3 veckor sedan, och idag har jag kvar hostan, täppan och den där snuviga känslan i kroppen. Men som jag tidigare sagt är jag en hypokondriker och eldar upp mig själv som en brasa på steroider, så det är lika bra att bara gå till läkaren för lite mindfullness (för samtliga i familjen….) och sedan när doktorn säger att ”det är ingen fara, det är förkylningstider och allt ser bra ut!” så ber jag honom bara upprepa det några gånger, så det ordentligt marineras in i min hypokondriska tröga hjärnbank. Så det är väl det jag sysslat med, vart på Capio VC imorse och blivit undersökt.

Sedan i början av december så har ju virus efter virus avlöst min arma kropp; bihåleinflammation, influensa och det ena med det andra, men det är väl lite så det är, när man har barn på föris, är gravid och bara lite sådär allmänt försvagad. Christian, läkaren då, sa dock att jag måste trappa ner mitt användande av nässpray pga det faktum att det är riktigt ohälsosamt (Jag förstod lite vart det barkade när han frågade mig hur många flaskor jag använt, och hur länge. Klaustrofobiskt ville jag börja ljuga men som det sanningsenliga snormonster jag är, förtellade jag.) Så nu ska jag börja med att trappa ner med iaf minst två spray’s per dag……. så man skulle kunna säga att jag är på avvänjning nu. Lite rädd, men ändå hoppfull. Dear slemhinnor i näsan, go gentle on me.

Igår kom btw min alla hjärtans dag present jag fick av Jonas <3 Näääää, den är så fin att jag bara vill krama och pussa på den? Ser fram emot en livslång kärlek, du och jag hand i hand, fendiiido (gärna med spanskt uttal) Jonas beställde den här: Mytheresa, klick apprl!

  1. Hej Hej!

    Jag är också på avvänjning. Men har tagit nässpray sen oktober månad då jag blev gravid. Är nu i vecka 21 och påbörjade den riktiga avvänjningen igår (alltså helt slut). Jag började eländet med Bad Boy Otrovin. Underbar uppfinning! Gick sedan ner till den snällare Nezeril för att gå över på barnspray Nezeril. Slutligen har jag under dessa månader använt Nasoferm för barn (snällare än snällast så typ inget alls intalade jag mig själv). Igår slutade jag med denna och paniken här hemma är ett faktum men jag ger mig inte. Min man fick veta att han levde i morse eftersom han injicerar sin Otrivin mot förkylning nattetid. Så jag vaknar av ”tch tch tch tch” sprutandet och förklarade ett detta är som ett checka in en heroinist i en knarkarkvart. Hur som haver, när jag är i mål skall jag unna mig något riktigt fint i present. Best of luck to me and you!! 🙂

    1. Haha jag har också använt nässpray sen i höstas pga gravid! Varje dag… tack för avvänjningstips 😛 måste väl börja trappa ned jag med.

  2. Ett tips är att sluta med nässpray i en näsborre i taget. På så sätt kan man alltid andas genom ena och när den ena vant sig utan så kör man nästa! Lyckades på så sätt sluta när jag ar gravid 😁👍

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

När jag var liten ansåg jag att det stjärntecken du föddes in i, symboliserade din person. Jag är jungfru, och trodde länge att det fanns ett undervattenspalats någonstans som väntade på mig. Förutom att jag länge önskade att jag var en sjöjungfru, är jag en utbildad inköpare som sysselsätter mig med att köra dockvagnsrally med min dotter Lykke, samt att baka enäggstvillingar. Jag gillar även rödvin, nylackerade naglar och min fästman, Jonas.

En liten helg

I fredags så hämtade min mamma Lykkis och lagade sedan oxrullader och potatismos, med gelé, inlagd gurka och gräddsås till oss. Det var såå gott! Sedan somnade jag på soffan, illa kvickt.

I lördagsmorse tog vi revansch! Ett teamwork av rang (och en tvångs fastspänd Lykke i sin matstol med sin Ipad och en smörgås 2 distract) åstadkom detta mästervärk. Inget äggskalscrunch, bara ljuvlig plain pancake.

Lykkis klädde på sig sin nya blus från ZARA, och gjorde sig redo för att åka hem till sin kompis Bernard.

”Lykke ill ha plåtttter” sa hon här och visade sin lilla hand.

Puss mamma.

Matchyyy.

Toast-skagen och två gulliga!

Skål soffan!

Renytterfilé med rostade rotgrönsaker och rödvinssky till varmrätt, så smarr.

Gosan! Så gulligt att soffan och lykkis hade likadana tröjor på sig fast i olika färger <3

I söndags åkte vi till MOS och köpte nya badrockar, lite grejer till Lykkis och nya träningsgrejer till Jonas. Men the main reason var ju OFC deras lekrum som får 9/10 stjärnor av Lykkis, och hon har ändå testat ett och annat lekrum den bruttan, hehe. Så var den lilla helgen historia dokumenterat i minnet.

  1. Har aldrig lämnat en kommentar på en blogg i hela mitt 26 åriga liv. Men nu är det på tiden.

    Du är fan den roligaste människan jag ”känner”. Känns som man känner dig ju! Älskar ditt sett att skriva på. Din man måste fan skratta sig lycklig varje dag. Du borde sitta med i parlamentet med dina citatbomber. Hade varit ditt största fan ❤️❤️❤️

    1. Men ÅH <33333 Tusen tack, blir jätteglad! Att få vara den första du lämnar en kommentar hos känns riktigt fantastiskt faktiskt <3 Hahahah, älskar parlamentet!!! hade fan kunna rocka där!??!? TACK och kram och puss!

  2. Är tröjan som du hade på dig under middagen samma som du länkade från & other stories i inlägget från 27 februari? Så himla fin!!

    Ps, håller med tidigare kommentar. Älskar också ditt sett att skriva och din blogg.

    Kraaaam!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

The art of doing nothing at all

Godmorgon mitt herrskap,

Ja, sanningen är att detta är indeeedio morgon. Jag vaknade av att DHL ringde på dörren klockan 11.15 och då kände jag mig som en riktig tonåring iklädd badrock, som sömndrucket öppnade dörren med ett öga öppet. Hon såg ju dock min kagge så därav fattade hon nog att jag förmodligen inte var 13 år och arbetslös, utan i fullt producerande bebis-mode och bara jäkligt trött i allmänhet. Hehe. Igår hade jag en fullspäckad dag, så idag orkar jag absolut ingenting och det är så fantastiskt befriande att lyssna till min inre röst, som säger åt mig att nu får du ta å chilla gmn. Så det är exakt vad jag gör. Jag dricker en berocca och alldeles snart kommer Jonas hem med lunch till mig, för sån är han. Jag tänkte svara på alla era kommentarer om ”pannkakstrubbel” idag. Så roligt att så många känner sig träffade och att detta fenomen verkar förekomma i flera familjer, haha. Jonas alltså, min bästa person. Han kanske suger på matlagning men han har så många andra fina kvalitéer karln. Igår på jobbet satt han och googlade recept på mathem och sa att ”om du inte blir så arg på mig, så vill jag gärna försöka bli bättre!” Så sanningen är ju också att jag är en otroligt hård kritiker som lackar ur när hans resultat blir skit, trots att han verkligen även också genuint försöker. (Pannkakstrubblet var liksom redan doomed 2 fail.) Då blir han ju rädd och vågar inte testa igen. Igår lagade han köttfärssås till oss, och även om den inte är lika god som min så gav jag honom massor med komplimanger och jag såg verkligen att karln blev glad, och sträckte på sig och sa att det var faktiskt ”ganska kul”

Min vecka ser ut enligt följande: Idag ska jag till Barnmorskan 14.30 för att sedan hämta Lykke vid 16.00. Imorgon ska jag köra en repeat på idag och sova hela dagen och även samma sak på torsdag. På fredag kommer Amanda hit på lunch till mig så då ska jag väl get up and wash my hair. Kanske köpa en fredagsbukett, kanske knäppa av en selfie? Who knows. Men genomtaget så simmar jag luuuugnt här mina sista dagar som city-based-chica! På lördag och söndag ska vi packa, sen är det Adios and Goodbye Nybrogatan, mot nya äventyr together with Ryberg/Strauch soon take 5. Hoppas ni följer med! Jag kanske inte har sagt detta förut men: verkligen tack för all kärlek och glädje jag får här inne av er, bara genom att vara mig själv. Verkligen tack, många gånger är det era kommentarer som gör att Jonas frågar ”Men vad extra glad du verkar idag!” <3

LYKKESSON!!!!

  1. Älskar din blogg, alltså verkligen supermegaälskar!! Du verkar vara så himla härlig och vettig och bjuder på dig själv på ett sätt få (kanske inga?) bloggare gör idag! Hoppas verkligen du ska orka hålla igång bloggen trots tre (!) minimänniskor men förstår såklart att det inte kommer bli lika täta inlägg. Kommer oavsett vara en trogen läsare SÅKLART! Ha en fin dag!!

    1. men wow, tusen tack!! när jag bestämde mig för att börja blogga hos forni, så ville jag göra det öppet och ärligt och jag är väldigt glad att det genomsyrar bloggen! för det är så jag vill att det ska vara, och att ni märker det <3 PUSS TACK OCH KRAM för denna ljuvliga komplimang.

  2. Älskar din ”vardagliga” blogg, hoppas du orkar hålla i den och att du behåller den ”vardagliga” tonen. Just att du berättar om så vardagliga saker som att ni ”nästan” åt lunch på Nybrogatan 18, men att det liksom inte blev så, att du sover bort hela dagen och sedan inte gör någonting eller att Jonas misslyckas med smeten till pannkakorna är såå mycket roligare att läsa om än dagens outfit, alla lyckade resor och hemmamiddagar där man slagit knut på sig själv.. Bara fortsätt!! Din blogg känns typ unik för att den är så oglammig, utan du berättar mer om dig själv, vad som skaver och vardagen. Bra jobbat!! Men visst lägg upp outfits och lyckade, glammiga dagar också, men tappa inte det du börjat så fint med:)

    1. Alltså, detta var det finaste: ”Igår på jobbet satt han och googlade recept på mathem och sa att “om du inte blir så arg på mig, så vill jag gärna försöka bli bättre!” Så sanningen är ju också att jag är en otroligt hård kritiker som lackar ur när hans resultat blir skit, trots att han verkligen även också genuint försöker. (Pannkakstrubblet var liksom redan doomed 2 fail.) Då blir han ju rädd och vågar inte testa igen. Igår lagade han köttfärssås till oss, och även om den inte är lika god som min så gav jag honom massor med komplimanger och jag såg verkligen att karln blev glad, och sträckte på sig och sa att det var faktiskt “ganska kul””

      FINASTE någonsin. Fattar precis hur han känner haha, kan till och med känna igen mig lite. GULLE Jonas som försöker <3

    2. Tack!!! Haha ja mitt lajf är ganska oglammigt hontesly, jag är ju en riktigt glamhagga så jag saknar såklart det men denna vardagliga sida – det är ju det mitt liv till största del består av och jag vill att ni ska veta att life isnt all that glam hela tiden!!! Tack för din pepp fina du, jag ska definitivt fortsätta!!! KRAM <333

  3. Hej!
    Håller helt med övriga talare. En av mina bästa stunder är när middagen är undanröjd och man får sätta ner rumpan och kika in i din fina, roliga, varierande, tänkvärda blogg. Du bara äger lilla fina Stephanie. Hoppas verkligen att du finner tid att blogga även när småttisarna gjort entré. Varm kram från Jämtland

    1. Hej Helene! Verkligen tack för denna fina kommentar, blir verkligen glad när jag kan bidra till en härlig känsla/ bra stund för er. Det är verkligen bara det jag vill!! verkligen Tack <333 kram Steffi!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Några av era fördomar om mig

Att du är en slarvmaja:

Det är en otroligt korrekt analys. Jag är en slarver av rang, och det är fasen ett jobb i sig. Har ett tydligt exempel på det från idag: jag ska lämna hemmet idag 09.50 och hittar inte min plånbok eller mina nycklar och inser att: fan, de måste ligga i vagnen som står parkerad och låst utanför föris. Första instinktiva tanke: hetsringa Jonas tills han svarar och gasta. Utförande: hetsringa Jonas tills han svarar och gasta. I denna panik som sköljer över mig och resulterar i tårar (fyllda med ganska mycket hormoner) ser jag i förbifarten att min garderob står på glänt, och öppnar upp den. Där hänger min pälsjacka jag inte haft sedan i fredags, och jag fattar likson inte hur den kommit dit pga jag har inte hängt in den där? Då visar det sig att den legat i en knöl och Jonas hängt in den (snäll som han är) men eftersom jag inte hittar den, har jag i princip glömt att den existerar :))) Hello brain why u so awesome. Meaning att jag kommer inte på där och då att mina nycklar och plånbok ligger i dess högerficka pga jackan i princip helt slutat att existera eftersom jag inte ser den. Aaaamen ni förstår. Jag skrev till Jonas att jag är ett strukturerat kaos och han inte bara kan ”hänga undan” saker så. Fick till svar: ”Förlåt” att jag hängde in din jacka i garderoben……. Well ok, i let it pass this time around.

Att du är högljudd:

Haha jaaaa det är också korrekt. Men det finns definitivt en nivå där som skruvas upp och ner beroende på omständigheter. Men ja, överlag är jag nog liksom inte den chican man spontant ber att ”speak up” for the love of god…. direkt. På fest eller när jag är peppad (typ som jag är inför min redan planerade och spikade 31 års födelsedagsmiddag med massa härliga människor, den 7 september) så måste jag liksom emellanåt ta ett pepp-talk med mig själv i badrummet där jag vädjar mig själv att sansa mig innan jag får en hjärtattack ;))))) eller iaf orsakar någon tinituss hehe sry in advance för 7 september.

Jag har kanske fel, men att du ”halvogillar” osäkra människor:

Nej, det är helt fel. Jag har också varit osäker precis som alla andra, och än idag gör vissa situationer mig osäker eller liksom skavig. Dock tycker jag inte om personer som beter sig som skit eller är elaka mot andra människor pga sin osäkerhet i sig själv. Men jag ogillar starkt velighet. Jag väljer hellre att ha en person i min omgivning som jag skarpt känner ogillar mig, än en person jag inte har ens en aning om vart jag har. Personen jag då känner inte gillar mig kan jag helt enkelt parera och undvika, men att befinna mig i något form av ”känslo-limbo” med en människa som är 2faced, äej det pallar jag inte vid 31 års ålder med snart 3 kids i följetåg. Ta du din vindaktiga kappa någon annanstans, långt bort ifrån meeeeei.

Att du inte lyssnar på Hiphop:

Såååå himla fel. Älskar hiphop det är livets genre!!! Seriöst så har jag en gammal profilbild på Facebook från 2011 av MR MARSHALL sååååååååååååå vi höööööres va. (Jag var alltså 23 år då…. dear god who am I.) Jag är även besatt av att lära mig alla texter på hiphop låtar utantill så kör alltid lyrics.com och lär mig, har faktiskt en sjuk förmåga att lära mig sångtexter fort som fan. Stör mig otroligt på folk som sjunger fel hehe.

Att du har haft ätstörningar när du var yngre?

Nej, aldrig. Däremot har jag som ni vet en inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns, som ofta uppdagas pga personen inte går upp i vikt som den ska. Jag har behövt sondmatas under 2 perioder i mitt liv, senast på gymnasiet. Då hade jag sonden i 4 månader åt gången tror jag. Det var inte roligt, jag kände mig som ett monster med en slang på kinden som satt fast i tejp. Försökte gömma mig bakom håret. Men eftersom jag var undernärd pga min sjukdom hade jag ju inget val. Jag var väldigt liten och smal som yngre pga det, särskilt innan jag fick rätt medicinering.

Att du är konstnärlig, typ gillar att måla.

När jag var yngre älskade jag att måla!!! Särskilt med kol hehe. Idag dock finns ingen tid för det, inte som det ser ut nu. Men det är väldigt avslappnande att SKAPA. Haha, det låter dock så stiertigt när man säger det. CREATE! Mamma brukade alltid stå nere i vårt kvalmiga poolrum i Saltis och måla med akvareller när jag var runt 15 ish. Hon målade dock alltid med glada färger, jag gillade svart/vitt. Fattar inte hur hon inte tuppade av där nere, det var typ 30 c och fuktigt som inne i en regnskog.

Att du är en dryg östermalmstjej:

Nej, det är helt inkorrekt. Jag är uppvuxen i Hässelby. Jag är ingen born and rased östermalmstjej och jag är verkligen inte dryg, inte om jag inte har anledning? Jag kan väl dock också tappa det ibland (heheheheh man e bara människa va) men jag har dock inga problem att bemöta skit med skit :)))) om man säger så. Men att jag skulle gå runt och bara vara dryg mot människor – aldrig i livet. Jag älskar människor.

Att du inte är så insatt i politik:

Ja det är helt korrekt. Jag är inte så insatt, till min karls förtret. Jag är inte heller sådär superintresserad heller. Om man nu får säga så. Jag röstar och tar mitt ansvar, jag kan lite om allt men inte mer än så. Ett intresse kommer ju naturligt och jag skulle ljuga om jag sa att jag brinner för det. För det gör jag ju inte?

Att du växte upp i ett överklasshem:

Jag har haft föräldrar som har engagerat sig i mig, som har pushat mig, som oftast har sagt ja, som har stöttat mig när det är tufft, som har låtit mig åka på resor, som har gett mig flexibiliteten att uppleva världen och livet på ett sätt som såklart inte alla kan eller får. Så jag har definitivt växt upp med ett privilegium och jag är otroligt tacksam för det. Men att kalla det ett överklasshem känns inte som den korrekta benämningen. Så nej. Men däremot har jag växt upp med en stabil trygghet och optimistisk syn på det mesta jag tagit mig an. TACK PARENTS <3

Stefan minisson. Mina fötter är definitivt på min mindre snygga kroppsdels-lista. Seriöst, man ser på pricken att de är mina. Its just sad. Som en platt, bred Gollum fot. Typ värre där än idag med tvillingar. Thanks…… dad

  1. Måste bara säga att jag älskar din blogg! Trots att jag är 23 år gammal, student och supersingel är det sjukt kul att gå in här och läsa om din vardag.
    Keep doin’ what you’re doing guuuurrrlll!

    1. Men gulle dig!!! Tack!! Och njut av den härliga perioden i ditt liv för snart sitter du där med ett släptåg av ungar, eller nån galen man som inte kan göra pannkakor, och undrar hur fan tiden gick så fort? haha. PUSS!

    1. Jag är uppväxt i Hässelby. Men när jag var 14 år och gick i 9:an, flyttade min mamma och hennes man till Solsidan, vilket betyder att jag bodde varannan vecka hos pappa och varannan hos mamma. Vilket i sin tur betyder att jag spenderade 50% av min tid i saltis så därför målade min mamma ”i saltis i vårt poolrum” eftersom det var där hon bodde. Varför fasen hon valde att måla där inne i den tropiska värmen, är en annan fråga.

  2. Men gud så söt du var som barn! Nu också alltså😀 Skrattar högt när jag läser här, du skriver verkligen kul OCH skarpt👌 Förlåt om jag missat, mn vad jobbar don mamma med? Målar hon? Önskar man hade talang för det.
    Ska bli superkul att följa er i flytten och inredningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Måndag

Hej härliga ni,

Hoppas att ni alla mår strålande och är redo för sista veckan i Februari. Förstår ni att det är mars på söndag?! Herregud alltså, våren är runt hörnet! Jag har seriöst ingen aning om vart hösten 2019 och vintern 2020 tog vägen? Det känns som att det var igår jag kissade på stickan, men det är alltså typ 6 månader sedan de där klarblåa strecken did hit my world like a bomb, så att säga. Det har varit en ganska tyst helg från min inser jag, men ibland måste man lyssna på kroppen när den på skarpen säger åt en: SOV. Jag vaknade imorse och var otroligt svullen/vätskefylld i fejset, here we goooooo again last trimester of pregnancyyy. Lykke sov btw hela natten i sin säng!!! Igen. Fattar ni lyckan. Vid 07.15 väckte jag och Jonas henne, vi var som små barn på julafton och Lykke såg lite besviken ut, som att hon precis insåg att hon blivit snuvad på konfekten.

Jag har hunnit med ganska mycket idag, inser jag. Jag kom precis hem från en mysig lunch hos Amanda på Lidingö, dessförinnan var jag på frukost hos Alexandra på NORR OFFICIAL och spanade in deras nya kollektion, så mycket fint herregud. Vill bara att det ska vara vår så jag kan få glida runt i massa snygga plagg igen. Nu sitter jag här hemma på Nybrogatan (sista veckan i stan, kan knappt förstå det…) runt matbordet med min älskade lilla docka som leker med playdoo och äter en rostad med smör. Tydligen hade hon knappt ätit något idag, lillen. Det har alltid varit lite av en struggle att få i henne mat, det blir lite att man ger henne det hon gillar, typ: pasta, korv, räkor, och äggrätter. Märklig blandning men ändå! Ikväll har hon önskat ”JÄKA pasta” så räkpasta får det bli till lilla damen. Hon föredrar färska vitlöks/chili marinerade scampi’s från disken man kan köpa per hekto på esplanad, men pls gurl its only MONDAY hehe du får frysta räkor.

Började min dag med en så mysig frulle hos Alexandra som distribuerar NORR OFFICIAL. Preggot åt både smoothiebowl och en croissant med cheeeeese. Veckan börjar starkt och nyttigt….. hehe. Ikväll blir det ta mig 17 något grönt för denna sockerfyllda hydda.

Så mycket fint!!! Älskade den här rosa/lila ulltröjan :))) Att den typ svalde min 30 veckors gångna kagge säger allt va? MAGISK.

Leatherpantz is always a splendidddd idea.

Vita krispiga skjortor <333 Denna hade en så snygg silhuett, men som tyvärr kanske inte helt gjorde sig rättvis runt min gravida mage.

Matrix mom of soon 3, what can i do for you?

*Classic preggo pose*

En while seated också pga can not come up with any reasons not 2?

Landade sedan i Högberga för dagens andra uppdukade bord? What is this life im living? Amanda hade bjudit in till lunch och det var Micki, Sofia, Edita och Jag. Hon bjöd på en som vanligt brutalt smarrig kyckling i ugnen, med rostade ugnsgrönsaker, sallad och inte bara en utan TVÅ såser. OMG. Hostess w da mostess. Alla vet att vägen till hjärtat går via SÅSEN <3

Snälla jag kan inte hantera sötheten på de här 4:a? Philippe, Hermine, Dante och Lucas. Dog bokstavligen! Tänk, snart är mina kottar ute och kommer se upp till det där lilla gänget!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *